Lördagen den 10 augusti 2024. Neelima Sinwal och Rajesh Bhadu är och handlar rosa tapeter till dottern Emilias nya rum när de får samtalet.

– När vi kom hit slog det upp stora lågor. Det var avspärrat, vi fick stå där borta och se på. Räddningsledaren kom fram och sa att han tagit beslutet att det inte gick att rädda huset, berättar Rajesh Bhadu.

Neelima Sinwal kan inte hålla tillbaka tårarna.

– Det var så mycket eld. Vi hade lagt alla våra besparingar på huset. Vi hade träffat grannarna, vår dotter ville börja spela fotboll här. Allt verkade så bra och så var det bara borta.

Det var en kraftig brand och huset gick inte att rädda.

Privat

Hann inte flytta in

Vi står på den öde tomten i det tätbebyggda villaområdet mitt emot Stuvsta IP. Det är första gången som Neelima Sinwal och Rajesh Bhadu återvänt tillsammans med båda barnen Arnav, 11, och Emilia, 6.

Av huset de köpte förra sommaren finns ingenting kvar. Arnav började i skolan i Älvsjö som planerat. Men familjen bor kvar i huset i Hässelby som de var på väg att sälja.

Det nyköpta huset i Stuvsta hyrde de ut under tiden som de ordnade med allt inför flytten. Den där blåsiga augustidagen hade hyresgästen grillat och gnistor kan ha träffat fasaden. En förundersökning om grov allmänfarlig vårdslöshet inleddes, men lades ner i början av oktober.

Rivningsmassorna låg kvar på tomten ett bra tag.

Privat

Chockbeskedet

När utredningen var avslutad meddelade försäkringsbolaget att de skulle stå för merparten av kostnaden om familjen byggde upp ett likadant hus igen. Samma byggfirma som byggde originalhuset kontaktades. De hade en snarlik modell i samma storlek.

Kanske kunde familjen ha ett nytt hus redan till sommaren.

Så blev det inte.

I mars fick de besked från Huddinge kommun att de inte skulle få bygglov. Det visade sig att tomten är prickad på detaljplanen – vilket innebär att den inte får bebyggas.

– Vi blev chockade. Det hade ju stått ett hus där sedan 1978, säger Rajesh Bhadu.

Huset som det såg ut innan det brann ner. Det byggdes 1978 och hade samma ägare fram till att det såldes i fjol.

Privat

Dispens vid tomtindelningen

När tomtindelningen gjordes 1969 gav stadsarkitekten dispens för att bygga på tomten. I de maskinskrivna handlingarna står även att man avsåg att ändra planen så att den medgav byggrätt.

Planen ändrades aldrig. Men nio år senare byggdes huset tack vare stadsarkitektens dispens.

– Det var en annan lagstiftning då som medgav långtgående dispenser. När plan- och bygglagen kom på 1980-talet var det tydligt att man ville komma bort från de vidlyftiga dispenserna. I dag finns inte den möjligheten, säger Morgan Randall Svahn, bygglovschef i Huddinge kommun.

Redan 1969 avsåg man att ändra planen och det stod ett hus där i 46 år. Varför kan ni då inte ge bygglov i dag?

– Det kan verka oerhört stelbent, det har jag full förståelse för. Men lagstiftningen är formulerad så att vi ska pröva ansökan mot planbestämmelserna och vi måste följa dem. En detaljplan gäller till dess att den upphävs eller ändras oavsett hur gammal den är, säger han.

Betalar för två hus – varav ett inte finns

För att bygglov ska kunna ges behöver detaljplanen ändras. På bygglovshandläggarens inrådan drog familjen tillbaka sin ansökan.

De har fått veta att de kan ansöka om planbesked för att eventuellt få en ändring av detaljplanen. En lång, dyr och osäker process.

– Vi har förstått att det tar flera år och kostar flera hundra tusen kronor. Det är inte ett alternativ för oss. Kommunen föreslog att vi skulle anlita en advokat, men det är dyrt och vi har inte de pengarna, säger Neelima Sinwal.

Samtidigt tickar utgifterna på. Paret betalar lån på två hus, ett som inte finns och ett som de var på väg att sälja. Och de står med en just nu värdelös tomt i Stuvsta.

– Taxeringsvärdet på tomten är på 3,3 miljoner kronor. Men den är värd noll nu. Och när rivningsmassorna försvann räknas tomten som obebyggd, vilket innebär att fastighetsskatten blir högre. Vi lär få betala 33 000 i skatt för en tomt vi inte kan använda, säger Rajesh Bhadu.

Arnav, 11, går i skolan i Älvsjö sedan ett år tillbaka och har fått flera kompisar i närheten. "Han frågar varje dag efter sitt nya rum", säger mamma Neelima Sinwal.

Angie Gray

"Vill inte slåss – bara ha vårt hus"

Det är som att familjen är fast i en omöjlig labyrint.

– Jag känner jättestor sympati för den här familjen, men lagstiftningen ger oss inte möjlighet att ta hänsyn till personliga aspekter, säger Morgan Randall Svahn.

Nu har familjen på nytt ansökt om bygglov. Deras hopp är att det hamnar på politisk nivå och att kommunen ska göra ett undantag.

– Jag vill inte slåss mot kommunen, vi vill bara ha vårt hus. Det är vår enda prioritet, säger Rajesh Bhadu.