Den tidigare borgerliga majoriteten i Region Stockholm införde 50 procent extra i ersättning per besök till nyöppnade vårdcentraler. Tanken var att fler skulle etablera sig och därmed öka tillgängligheten.
Och nya vårdcentraler öppnade – i innerstan.
Nu stryps den ersättningen.
– Det finns tillräckligt med vårdcentraler i stan nu, och vi måste koncentrera resurserna till de områden i regionen där de behövs bättre, säger primärvårdsregionrådet Christine Lorne (C).
En extra peng blir kvar för etableringar utanför tullarna, men var de i så fall borde ske kan hon inte säga idag.
– Det här är ett första steg. Utöver det skruvar vi lite på övriga ersättningar till vårdcentralerna.
Mer pengar
I årets budget får de 323 miljoner kronor mer än förra året.
Till exempel höjs ersättningen för barn och äldre, och för hemsjukvård och hembesök på landsbygden och i skärgården.
– Vi ser att de som är inskrivna i hemsjukvården är sjukare och behöver mer vård. Och det ska inte behöva vara en ekonomisk förlust för vårdcentralen att åka ut till patienter i skärgården, säger Lorne.
Klåfingrigt
Oppositionsregionrådet Amelie Tarschys Ingre (L) menar att mittenstyret går för långt:
– Många pendlar in till Stockholms stad och väljer att lista sig på en vårdcentral nära jobbet. Deras möjlighet till att själva välja var man vill ha vård ska nu begränsas av klåfingriga politiker. Det här förslaget går för långt och minskar människors valfrihet, säger hon.
Beslut om de ändrade ersättningarna tas i primärvårdsnämnden.
Så ska vårdcentralerna rädda vården
Det är vårdcentralerna som ska få snurr på vården i Region Stockholm: minska köerna på akutmottagningarna, korta väntetiderna till sjukvårdsrådgivning på 1177 och se till så att färre multisjuka personer behöver sjukhusvård.
Så ska det bli enligt regionens nya mittenstyre, som beståer av S, C och MP med stöd av Vänsterpartiet.
Det handlar främst om att det ska bli lättare att få hjälp på sin vårdcentral, vilket ska göra att färre behöver söka akut.
– Invånarna måste få tillbaka förtroendet för att de kan vända sig till vårdcentralen. Det ska finnas kapacitet att erbjuda vård direkt när det behövs, säger Christine Lorne (C) primärvårdsregionråd.
Primärvård. Christine Lorne (C) är ordförande i den nya primärvårdsnämnden.
Eira Desax
Hon är ambulanssjuksköterska och berättar att ambulans ofta kallas till personer som inte kunnat få en tid på vårdcentralen, eller inte ens tyckt att det varit lönt att försöka, och där läget blivit akut.
– Så kan vi inte ha det, säger hon.
Fler specialistläkare
Den onda cirkeln med alltför få specialister i allmänmedicin, och vårdcentraler som inte har råd att anställa fler, ska brytas.
– Vi satsar 40 miljoner kronor extra på att erbjuda utbildningsplatser för AT och ST-läkare, och nästa år får vårdcentralerna 323 miljoner kronor mer, säger hon.
Målet är att primärvården ska få ta en fjärdedel av sjukvårdsbudgeten, mot nuvarande 17 procent. Vårdcentraler med många äldre/vårdkrävande patienter ska få mer resurser.
Sammantaget ska det locka fler att arbeta i primärvården, tror Christine Lorne.
– Det skapar hopp att vi nu stärker grunderna.
Behövs ännu mer
Sara Heidari, verksamhetschef vid Husläkarmottagningen Täby centrum, menar dock att det är för lite pengar:
– Höjningen motsvarar inte det utökade uppdraget och de krav som ställs på oss, säger hon.
Hon tycker att det är bra att det satsas på primärvården, men menar att uppdraget utökats i många år utan att mer resurser skjutits till.
Ny nämnd
Den särskilda primärvårdsnämnd som mittenkoalitionen skapat har mycket att ta tag i.
En handlingsplan för 1 100 patienter/läkare ska tas fram och det ska utredas var det saknas vårdgivare och där mottagningar behöver öppnas.
Vårdcentralerna ska också få ett geografiskt områdesansvar med passiv listning.
– Det har lite illvilligt tolkats som ett hot mot valfriheten, men det handlar om att vårdcentralerna ska veta om att de här patienterna finns, och att de kan behöva få vård, säger Christine Lorne.
Rådgivning redan nu
Sara Heidari tycker att det är bra:
– Vi ser det som positivt att även olistade hör till en vårdcentral, men det fria vårdvalet är viktigt att behålla.
Och när det gäller sjukvårdsrådgivning menar hon att det är något de redan gör.
– Alla våra sjuksköterskor sitter i två timmar varje morgon och tar emot samtal. Det kan bli 120 samtal en måndagsmorgon. Vi har samma beslutstöd för hänvisning som sjukvårdsrådgivningen, säger hon.
Höjningen motsvarar inte det utökade uppdraget.
Vårdcentralerna har helhetsansvar
Helhetsansvaret för patienternas somatiska och psykiska hälsa.
Alla ska ha rätt till fast läkare.
Max 1 100 listade patienter per läkare.
Geografiskt områdesansvar med passiv listning för invånare som inte är listade.
Utökade öppettider.
Sjukvårdsrådgivning på telefon under dagtid till vårdcentralens patienter.
Källa: Region Stockholm
Vårdcentralschef. Enligt Sara Heidari har vårdcentralernas uppdrag ökat utan att de fått tillräckligt mycket pengar för att klara det.
Fred Miller
Vårdcentralerna får mer ansvar – och pengar
(S)tyret tar hem vård från marknaden
Tumskruvarna dras nu åt för en del vårdgivare med mottagningar i Region Stockholm. Den fria etableringsrätten har gått för långt mittenstyret: vissa vårdval kommer att slopas.
Mittenstyret i regionen, bestående av S, C och MP med stöd av V, anser att kostnaderna för vårdvalet har dragit iväg.
Vårdkonsumtionen har ökat inom vissa vårdval utan att det är medicinskt motiverat, enligt dem.
– Systemet har premierat enkla ingrepp framför att ta sig an svåra patientfall. Vi har sett att mottagningar inom vissa vårdval inte har tagit emot patienter som remitterats dit, och som senare har hamnat på akuten, säger Talla Alkurdi (S), hälso- och sjukvårdsregionråd.
Efter behov
Men inom vilka vårdval det råder "överkonsumtion" av vård kan hon inte säga:
– Det ska förvaltningens expertis reda ut. Vård ska ges efter behov. Att vårdgivare kan välja patienter är oetiskt.
Alla vårdval ska ses över. Några kan komma att avskaffas. Utredningen ska göras under året och utmynna i en omställningsplan.
Upphandlas istället
För vårdval som försvinner, där regionen nu betalar ersättning på löpande räkning, kommer vården i stället att upphandlas, eller bedrivas i egen regi.
Då kommer en del mottagningar att få stänga?
– Och andra får öppna. För dem som bor där mottagningar lagt ner finns ju ingen valfrihet, säger Talla Alkurdi.
Styret menar att den fria etableringsrätten gjort att mottagningar öppnat där det är lönsamt, och inte alltid där vårdbehoven är stora.
Vita fläckar
De vita fläckarna på vårdkartan ska nu identifieras.
– Regionen slutade med vårdbehovsanalyser 2011. Nu har vi återupptagit det. För hur ska vi kunna styra, och resurssätta vård, om vi inte vet var behoven finns.
Egen regi
Tanken är också att mer vård ska ske i egen regi. Och att en del av den specialistvård som "skjutits ut" från sjukhusen åter ska få bedrivas där.
Blir det bättre vård då?
– Vi lägger ingen värdering i det, vi vill ha privata vårdgivare också, men kunna styra inom vilken vård och var den ska bedrivas. Och att även privata vårdgivare tar ansvar för att utbilda specialister.
Det finns dock vård där behovet av specialister nu är akut, och där egen regi kan komma att behövas, som avancerad ögonkirurgi, gynekologi, hud och öron-näsa-hals, uppger hon.
Systemet har premierat enkla ingrepp framför att ta sig an svåra patientfall.
Många avtal i vården
Vårdval enligt Lagen om valfrihet, LOV: Fri etableringsrätt råder inom ett 40-tal vårdområden, som vårdcentraler, ryggkirurgi, gynekologi. Vårdgivarna är privata eller regionens eget vårdbolag, och regionen betalar löpande för den vård som ges.
Lagen om offentlig upphandling, LOU: Regionen upphandlar vård inom 18 vårdavtalsområden, från akutsjukhus till ätstörningsvård, både privat och egen regi.
Lagen om läkarvårdsersättning, LOL och lagen om ersättning för fysioterapi, LOF: Avtal med privatpraktiserande läkare och fysioterapeuter.
Källa: Region Stockholm
Talla Alkurdi (S) i regionens styre vill nu minska antalet vårdval och att mer vård ska bedrivas i regionens egen regi.
Ingrid Johansson