Genom att samla in och analysera information från biljettspärrarna med så kallad maskininlärning – en form av AI – ska SL bli bättre på att hitta historiska mönster och förutse var fuskåkning är mest sannolik.

Därmed kan man styra biljettkontrollerna mer effektivt och bli bättre på att ta fast plankare, är tanken.

Alla SL:s biljettspärrar har sensorer som registrerar hur många personer som passerar – oavsett om de har giltig biljett eller inte.

– Spärrarna har dessutom inbyggd logik för att räkna dubbelpassager. Det är den typen av data – passager och registrerade dubbelpasseringar – som vi undersöker, förklarar Natalie Nordenswan, presskommunikatör på SL.

Plankning för 225 miljoner

Just nu håller SL på att ta fram en prototypalgoritm som ska testas och utvärderas under hösten 2025 och början av 2026.

– Efter utvärdering ska beslut tas om projektets fortsättning. En möjlig tidplan för uppstart är 2026. Men det är fortfarande ett test i prototypfas, så ännu återstår att se om metoden fungerar som vi hoppas, säger Natalie Nordenswan.

Andelen resande utan giltig biljett var 1,8 procent under 2024, den lägsta nivån som SL har uppmätt.

– Men eftersom det ändå motsvarar cirka 225 miljoner kronor i uteblivna intäkter är det viktigt att vi fortsätter utveckla olika metoder för att minska fusket, säger Natalie Nordenswan.

Andelen resande utan giltig biljett är högst inom busstrafiken, följt av tunnelbana och pendeltåg. Minst vanligt är fuskåkandet på lokalbanor som tvärbanan och Roslagsbanan.