– Det är inte så här det ska gå till i en statlig myndighet.

Det säger Annika, som jobbar på Sis-boendet Rebeckahemmet på Färingsö och egentligen heter något annat. Enligt henne råder det en tystnadskultur, där den som tar upp problem med verksamheten själv blir ”ett problem”. Något som DN var först att rapportera om.

Ett exempel är larmsystemet. Personal kan av misstag loggas ut från det under tjänst och telefonen ger då ifrån sig ett högt ljud.

– Vet tjejerna vad signalen betyder, då vet de att mitt larm inte fungerar. Vad som helst kan hända. Vi riskerar tjejernas och våra egna liv, säger Annika.

– På Sis är flickorna fråntagna alla sina rättigheter. Sis ska vara en positiv faktor, för att vända en negativ utveckling. Här gäller det verkligen livet och det är skrämmande hur deras liv sätts på spel.

Problemet med larmsystemet har varit känt sedan 2017, då en 13-årig flicka tog sitt liv på hemmet. Personalen som hittade henne försökte larma, men hade loggats ut ur systemet.

Enligt Annika är problemen med systemet fortfarande kvar.

– Vi hade en säkerhetssamordnare som påtalade det här. Sedan avslutades hennes provanställning, säger Annika.

Den bilden delas av andra, tidigare anställda, som Mitt i har pratat med.

Ingen anmälan

Bella har arbetat som enhetschef på Rebeckahemmet. Även hon heter egentligen något annat.

Hon upptäckte att en stor del av personalen saknade rätt utbildning, något som flera andra tidigare anställda också berättar om.

– Det fanns ingen kvinnlig personal på kvällen för visitering. Flera av tjejerna har varit med om hemska saker med män, och så ska det komma en manlig främling och visitera dem. Jag flaggade om allt men chefen brydde sig inte.

Enligt Bella blev upptäckterna värre. Hon fick höra att en anställd hade pussat och kramat på en tjej. En annan gång var en i personalen nästan ovanpå en flicka när en kollega kom in.

Allt detta ska Bella ha lyft till institutionschefen, som enligt henne sa att en intern utredning gjorts och att allt var under kontroll.

– Han sa nej till lex Sarah och det blev ingen polisanmälan.

När Bella påtalade bristerna till en högre chef ska hon ha fått svaret att hon behövde gå i enskild handledning för att kunna samarbeta med sin chef.

Till slut köptes Bella ut.

Även Michael Himmlegaard, administrativ chef på Rebeckahemmet som i nuläget är arbetsbefriad, säger att han känner till fall där övergrepp har skett och ledningen har gjort klart att dessa inte ska anmälas.

Michael Himmlegaard säger att lex Sarah måste göras när anställda upptäcker att någon far illa.

Privat

– Lex Sarah är inget val, det är något vi måste göra när någon far illa eller att det finns risk för det.

Möttes av nonchalans

I höstas konstaterade Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, i ett beslut att Rebeckahemmet inte i tillräckligt stor utsträckning utrett uppgifter om att personal, vid två tillfällen, utsatt ungdomar för sexuella handlingar, gränsöverskridande beteende och inledande av otillbörliga relationer.

Om det rör sig om samma tillfällen som Michael och Bella nämner är inte klart.

Enligt Michael Himmlegaard uppmärksammade han hösten 2024 även andra brister, som det icke fungerande larmsystemet och att hälften av personalen saknar brandutbildning.

– När jag tog upp det möttes jag bara av nonchalans.

Michael har Ivo-anmält flera av händelserna. Han har också kontaktat direktörerna för säkerhet, ungdomsvård, HR och generaldirektören. I mejl som Mitt i har tagit del av berättar han om bristerna och att regler inte följs.

Kontroll av situationen

Enligt Michael har han inte fått någon respons.

Han fick frågan om utköp och om att byta tjänst, vilket han tackade nej till. I slutet av mars lämnade institutionschefen in en anmälan där Michael anklagas för upprepad misskötsamhet. Underlaget är bland annat tjänsteanteckningar som Mitt i har tagit del av.

– De menar att jag varit illojal. Jag är lojal mot de föreskrifter och beslut vi har, mot de unga flickorna vi jobbar för.

De som Mitt i pratar med säger att de har funderat på varför missförhållandena inte åtgärdas.

De tror det rör sig om att kontrollera situationen och bilden av hemmet.

– Att det ska se bra ut, utåt för dem, säger Michael Himmlegaard.

Läs svaren från Birgitta Dahlberg, ungdomsvårdsdirektören, här.