Solbergabon Patric Segerstav tycker om att spela biljard, gå ut och äta med kompisar och ta en tur på stan. Han skiner upp när han berättar om allt det roliga som gör livet värt att leva.

Men så blir han allvarlig. Han suckar tungt, där han står i sin permobil med ståfunktion hemma i lägenheten. Han vet att han måste gå och lägga sig om bara några timmar, klockan 14.30.

– Jag är så ledsen. Det går så långt att jag inte vet... säger han.

Sedan spricker rösten och han börjar gråta. Personliga assistenten Marlene Höjenfält tröstar honom med ord och kramar.

– Vi som jobbar med Patric gråter också över hans situation. Jag har jobbat som personlig assistent i 30 år och aldrig varit med om något liknande, säger hon.

Personliga assistenten Marlene Höjenfeldt tröstar Patric Segerstav, som ofta är nedslagen och deprimerad över sin situation.

Personliga assistenten Marlene Höjenfeldt tröstar Patric Segerstav, som ofta är nedslagen och deprimerad över sin situation.

Angie Gray

Blir sämre

Patric Segerstav, 52, har en cp-skada sedan födseln och blir allt sämre med åren. Han behöver hjälp med det mesta. Klockan nio kommer två personliga assistenter för att se till att han kommer upp, blir tvättad och påklädd och inte sätter i halsen när han äter. Från klockan 10 är en av dem kvar, för att hjälpa honom med vardagens bestyr. Hon försöker också hinna ta med Patric ut på promenader, biljard och uteluncher men tiden är knapp och även vårdbesök ska tryckas in. Klockan 14.30 går hon.

– Om Patric fick fler assistanstimmar skulle det betyda allt för honom. Han är en otroligt social person som vill ut och träffa sina vänner. Det är misshandel av en människa att han ska ligga i sängen stora delar av dagen, säger Marlene Höjenfält.

Annika Othberg såg till att Patric Segerstav fick personlig assistans när hon blev hans gode man 2021. Sedan dess har hon kämpat för att han ska få fler assistanstimmar.

Annika Othberg såg till att Patric Segerstav fick personlig assistans när hon blev hans gode man 2021. Sedan dess har hon kämpat för att han ska få fler assistanstimmar.

Angie Gray

"Jag spyr"

Patric Segerstavs gode man Annika Othberg är lika frustrerad. Sedan 2021 hjälper hon honom årligen att ansöka om fler assistanstimmar, med hjälp av intyg från bland andra läkare, kurator och arbetsterapeut som vittnar om hans stora hjälpbehov och önskan om att få vara mer aktiv.

Hittills har det blivit avslag, både av Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd och Försäkringskassan. "Patric bedöms med beviljad insats enligt 9 § 2 LSS vara tillförsäkrad goda levnadsvillkor enligt lagstiftarens intentioner", står det i nämndens senaste avslag, som gäller från den 1 oktober.

– Jag spyr, verbalt, när jag hör det. Jag vill kunna vara uppe hela dagen tills det är dags att sova, är Patric Segerstavs kommentar.

Svåra liggsår

Han har yrkat på att få personlig assistans under alla vakna timmar för att kunna komma upp och ut. Som det är nu får han bara korta besök av hemtjänsten efter klockan 14.30. De vänder på honom för att hans liggsår inte ska blossa upp igen och de tar upp honom när det är dags för mat och toabesök.

För att få tiden att gå tittar han på tv. Läsa har han svårt för, på grund av dyslexi. Tanken på att det ska vara så här i många år är svår. Hans fru gick bort 2020 och hans mamma är 86 år, så anhöriga som kan hjälpa finns inte.

– Jag blir ju sämre också. För några år sedan kunde jag ta mig upp i en rullstol själv från sängen. Sedan började jag trilla och nu kan jag inte längre. Jag är fast, säger Patric Segerstav.

Personliga assistenten Marlene Höjenfält hjälper Patric Segerstav ner i sängen med en lift. På egen hand kan han varken ta sig ner i eller upp ur bädden.

Personliga assistenten Marlene Höjenfält hjälper Patric Segerstav ner i sängen med en lift. På egen hand kan han varken ta sig ner i eller upp ur bädden.

Angie Gray

Personliga assistenten Marlene Höjenfält brinner för sitt arbete och för Patric Segerstav. "Det är hemskt att lämna honom här när jag går klockan halv 3", säger hon.

Personliga assistenten Marlene Höjenfält brinner för sitt arbete och för Patric Segerstav. "Det är hemskt att lämna honom här när jag går klockan halv 3", säger hon.

Angie Gray

"Måste prioritera"

Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning kommenterar inte det enskilda fallet, av sekretssskäl, och svarar bara på frågor via mejl. På Mitt i:s fråga om när ”goda levnadsvillkor enligt lagstiftarens intentioner" anses uppfyllda svarar Jazmine Hjorth Tegman, enhetschef vid beställarenheten funktionsnedsättning, att det "måste prövas särskilt utifrån varje enskild individs förhållanden".

"Personen ska få möjlighet att leva så likt andra som möjligt utifrån hans eller hennes individuella förutsättningar. Vid bedömningen ska det beaktas att även personer med funktionsnedsättning måste prioritera mellan sina behov precis som personer utan funktionsnedsättning", skriver enhetschefen.

Det finns inga regler för hur stor del av dagen en person med aktivitetsbehov får vara sängliggande, skriver hon också.

"Det finns ingen lagstiftning som i detalj reglerar vad som krävs för att ett behov som den enskilde anför ska anses vara tillgodosett. Varje ärende bedöms utifrån den enskildes behov samt vad som är rådande praxis på området."