När 3 300 boende i utsatta områden har fått ge sin syn på vad som ger bäst effekt mot gängbrottsligheten framträder en tydlig skillnad koppad till ursprung.

Svarande med utländsk bakgrund är klart mer positiva till det man kallar repressiva åtgärder, medan de med svensk bakgrund tror mer på förebyggande åtgärder och minskade ekonomiska klyftor.

42 procent med utländsk bakgrund anser att dubbla straff för gängkriminella skulle ha "mycket stor effekt", mot bara 29 procent bland personer med svensk bakgrund.

Svart på vitt

Liknande skillnader syns i frågor om visitationszoner, sänkt straffmyndighetsålder, anonyma vittnen, ökad kameraövervakning och att införa särskilda ungdomsfängelser.

Ahmed Abdirahman, vd för Järvaveckan som har beställt undersökningen, säger att han "delvis är överraskad" över resultatet, även om han anade att det fanns sådana skillnader.

– Nu får vi det svart på vitt. Utsatta områden är ofta underrepresenterade i opinionsmätningarna och journalister pratar oftast med ett fåtal enskilda företrädare för områdena. På det här sättet får vi fram den bredd av åsikter som finns, säger han.

Ahmed Abdirahman, vd och grundare, Järvaveckan

Avat Andimeh

Hur förklarar du skillnaderna?

– Jag tror att det är flera samverkande faktorer. Fler med utländsk bakgrund har anhöriga och vänner till vänner som påverkats av skjutningarna. Många kommer också från länder där hårda tag inte är något kontroversiellt utan tvärtom är normen, säger Ahmed Abdirahman

När det gäller visitationszonerna syns samtidigt en tydlig polarisering. 20 procent i de utsatta områdena anser att åtgärden kommer att få "ingen effekt", vilket är dubbelt så många som i övriga Sverige.

Inte som Kurdistan

Men sammantaget är de som har utländsk bakgrund i de utsatta områdena mer positiva än andra, också när det gäller visitationszonerna.

När Mitt i frågar ett antal personer på torget i Akalla är det flera som vill se skärpta lagar. En 26-åring som inte vill ha sitt namn i tidningen, tycker det behövs mer än så.

– Svenskar måste börja visa integritet och stå upp för det som är rätt. I Kurdistan kan jag inte bete mig som ett svin utan att människor säger ifrån. Här kan jag bete mig hur som helst. Om människor själva inte bryr sig hjälper inga lagar, säger han.

Enkät: Hur ska man bäst bekämpa gängbrottsligheten?

Adile Düzgün i Akalla centrum, vid tunnelbanestationen.

Johannes Äng

Adile Düzgün, Akalla:

– Det måste börja i skolan, att man lär barnen vad som är rätt och fel, att man inte får göra så i landet man lever i. Problemet är att folk här inte har så mycket kontakt med det svenska samhället. När det var fler svenskar som bodde här fungerade det bättre, i tvättstugan till exempel.

Kenny Fredholm

Johannes Äng

Kenny Fredholm, Mälarhöjden:

– Jag tror det är många andra saker än strängare straff som behövs. Det handlar om vad man gör i skolan, om hur man samarbetar inom området kring de sociala delarna. Det sociala spelar en större roll än straff och lagar.

Elias Obedda

Johannes Äng

Elias Obedda, Akalla:

– Det behövs strängare straff, det gör folk mer rädda för att begå brott. Visitationszoner är okej, även om vi som inte har med gängkriminaliteten att göra också blir stoppade. Men det behövs också fler fotbolls- och basketplaner.

Vilho Lahnajärvi

Johannes Äng

Vilho Lahnajärvi, Akalla:

– Vi behöver ha hårdare regler. Skicka ut dem som begår brott till hemlandet. Annars kommer det här aldrig ta slut.