När Ekhagens båtklubb bildades 2009 fick de ett muntligt arrende på ett år. Och ett löfte om att skriva ett långsiktigt avtal, berättar ordföranden Johnny Carmfeldt.
Under åren har klubben tagit lån för att investera i bommar, och staden har bekostat en ny brygga. Men frågan om ett avtal ligger kvar som en stående punkt på föreningens dagordning – 14 år senare.
– Vår revisor påpekade att vi har en väsentlig verksamhet, men inget avtal.
När klubben till slut fick ett avtal att skriva på var det inte vad de hade hoppats på.
– Det var på ett år och med betydligt försämrade villkor än vad vi har haft. Vi skulle till exempel riskera hela vårt arrende om en enda person vägrat ta upp sin båt på vintern. Det har blivit väsentligt kärvare från stadens sida de senaste åren.
Trots att medlemmarna väldigt gärna vill ha ett avtal, för tryggheten och för att kunna planera och investera mer långsiktigt, har styrelsen inte skrivit på det.
– Våra medlemmar ger oss inte mandat att skriva på det, vi förväntar oss ett riktigt avtal. Vi ska fortsätta förhandla i augusti igen, säger Johnny Carmefeldt.
Klassiska Kristinebergs Båtklubb har legat strax söder om Tranebergsbron
i många år. Nästa år firar klubben 100 år.
Nuvarande avtal för bryggorna och marken där klubbhuset står har gällt sedan ända 1984, men avtalet med staden löper ut vid årsskiftet. Nu ändras villkoren så att klubben framöver bara får ansöka om nyttjandetillstånd för bryggorna ett år i taget.
– Det gör att vi lever lite på lånad tid och det är svårt att bedriva ett långsiktigt arbete. Vi har ett klubbhus vi hade tänkt renovera, men det blir svårt att lägga massa pengar på det om man inte vet om man får vara kvar, säger KBK:s ordförande Robert Kjellberg.
”Vill inte bli av med klubbar”
Staden tecknade under 1980- och 1990-talen arrendeavtal som var 25 år långa. De byggde på den strategi för båtlivet som fanns då. Eftersom förutsättningarna förändrats har majoriteten av båtklubbarna
i staden nu kortare avtalstider på ett till tre år.
Men det finns ingen avsikt att bli av med båtklubbar
i staden, menar idrottsförvaltningens kommunikatör Jenny Tirén Berg.
– De korta avtalen som tecknas nu beror på att vi ser över förutsättningarna för avtalen.
Avtalen som staden erbjuder nu är alltså övergångsavtal till dess att förutsättningarna är klara för eventuella nya arrendeavtal med längre avtalstider.
Mer värdefull mark
Ett skäl till att avtalen ses över är även att kommuner och privata markägare på många ställen vill se om det går att hitta fler användningar för den allt mer attraktiva marken båtklubbar har. Det menar Curt Lindenbaum, jurist och styrelseledamot vid Saltsjön–Mälarens Båtförbund (SMBF)
I Stockholms kommun finns ett 60-tal båtklubbar som arrenderar mark av staden.
– Av dem är det en handfull som kan ligga i riskzonen.
Robert Kjellberg och Lena Rolén från Kristinebergs båtklubb vars nuvarande arrendeavtal med staden har gällt sedan 1984. Nu får klubben bara arrendera bryggorna ett år i taget. Hur det blir med marken på land vet de inte ännu.
Pekka Pääkkö