Det har stormat kring krögaren Fredrik Erikssons planer på tolv radhus på mark han äger i Långbroparken. Planerna blev kända i juni 2023, då stadsbyggnadsnämnden röstade ja till ett start-pm.

Då var samtliga partier positiva till möjligheten att bygga bostäder på platsen, där det i dag finns ett kafé och en parkering. Sedan dess har de bytt fot. Först Moderaterna och Liberalerna – och nu även alla andra partier. Den 11 december beslutade en enig stadsbyggnadsnämnd att stoppa radhusbygget i den kulturhistoriskt värdefulla parken.

– Vi skrev brev till de fem partier som dittills varit för byggplanerna, inför mötet den 11 december, berättar Långbrobon Olle Forssell. Inga brev gick därför ut till Moderaterna och Liberalerna.

– Vi skrev brev till de fem partier som dittills varit för byggplanerna, inför mötet den 11 december, berättar Långbrobon Olle Forssell. Inga brev gick därför ut till Moderaterna och Liberalerna.

Angie Gray

Dammen i Långbroparken, en bit nedanför platsen där radhusen planerades.

Dammen i Långbroparken, en bit nedanför platsen där radhusen planerades.

Angie Gray

Känner lättnad

För den lokala grupp som ihärdigt arbetat för detta är utgången en framgång.

– Jag är absolut säker på att vårt arbete haft betydelse. Vi har lyft upp sakkunnigas invändningar mot bygget och det har spelat roll. Över 1 000 personer skrev på protestlistan vi skapade och vi har haft kontakt med alla partier utom S, som avböjde kontakt om den här frågan, säger Olle Forssell, en av dem som grundade gruppen "Cafétomten Långbropark – Bygg inte sönder Långbro Park".

– Vi känner en stor lättnad och faktiskt glädje, tillägger han.

För Fredrik Eriksson, som driver Långbro värdshus, är beskedet tufft.

– Det är olycklig att den här processen har fått pågå så länge. Det hade varit bättre om jag fått nej i ett tidigare skede. Jag har lagt ner stor möda och väldigt mycket pengar på det här, pengar som jag hade kunnat investera i värdshuset, säger han.

Fredrik Eriksson, krögare.

Fredrik Eriksson, krögare.

Pressfoto

En överraskning

Redan hösten 2023 kom konsultfirman Tyréns kulturmiljöutredning, där de tre radhuslängorna anses utgöra ett "oproportionerligt stort" ingrepp i den kulturhistoriska miljön. Även Stockholms stadsmuseum menade att den historiska miljön skulle påverkas negativt.

Men stadsbyggnadskontoret fortsatte att stödja projektet och ansåg att arkitekturen var väl avvägd i miljön. Avslaget kommer därför som en överraskning för Fredrik Eriksson, som också upplevt att han haft den S-ledda majoritetens stöd.

Jan Valeskog (S), stadsbyggnadsnämndens ordförande, kan förstå hans besvikelse. Samtidigt menar han att alla byggherrar ska vara medvetna om risken för att ett projekt inte blir av.

– Vi har absolut trott på det här projektet, det ska jag inte hymla om. Men jag brukar med en papegojas ihärdighet upprepa att vi aldrig tar ställning förrän efter samrådet och under det här samrådsprocessen kom det in väldigt många kritiska synpunkter. Det spelade roll för vårt beslut, säger han.

Tolv radhus och kafé planerades

Förslaget till detaljplan för bygget av tolv radhus, ett kafé och 13 parkeringsplatser var ute på samråd runt årsskiftet 2024–2025.

Vid mötet i stadsbyggnadsnämnden den 11 december 2025 presenterades resultatet av samrådet och ett reviderat detaljplaneförslag, med nio radhus i stället för tolv.

Stadsbyggnadskontorets förslag var att detaljplaneförslaget skulle gå vidare till granskning. I stället sa alla partier nej till radhusprojektet.

Källa: Stockholms stad

Oro för privatisering

I sitt beslut tar den politiska majoriteten (S, V och MP) fasta på risken för upplevd privatisering av parkmiljön. Radhusen skulle kunna "skapa en otydlig gräns mellan offentligt och privat" och "kunna påverka möjligheten att vistas i och nyttja parken", står det. Oppositionen (M, C, L och KD) lyfter gemensamt fram att radhusen inte passar in i den kulturhistoriska miljön medan SD bland annat betonar grannarnas protester.

I Fredrik Erikssons planer ingick även att bygga ett nytt kafé. Den möjligheten finns kvar. I beslutet skriver den politiska majoriteten att man är för nybyggnationer med publika verksamheter. Även den borgerliga oppositionen välkomnar "exempelvis café och trädgårdsverksamhet".

Krögaren själv avvaktar.

– Något kommer det att bli. Men jag måste få väldigt tydliga och klara besked om vad politiken anser vara möjligt innan jag gör något.

M vill se markutbyte

Moderaterna fortsätter att verka för idén om att erbjuda Fredrik Eriksson ett markutbyte. Idén går ut på att Stockholms stad ska överta krögarens mark i Långbroparken medan han får överta mark som staden nu äger, någonstan i närområdet.

"Moderaterna ser gärna de föreslagna radhusen någonstans i närheten, kanske vid Långpannestigen som vi föreslagit tidigare, eller i dess närhet", skriver Johan Nilsson, moderat ledamot i stadsbyggnadsnämnden, till Mitt i.

Kulturhistoriskt värdefull park

Långbro mentalsjukhus öppnades 1910. Runt den skapades Långbroparken, som en sjukhuspark. Parken bedöms som kulturhistoriskt värdefull.

Sjukhuset började avvecklades på 1980-talet. JM köpte parken av Stockholms landsting 1998.

Över 1 000 bostäder har byggt i området sedan dess, men inte i den centrala parken (mellan Stora Mans väg och Stora Kvinns väg). Det är inom det området som radhusbygget planerats.

Källa: Stockholms stad