Det har blåst upp till strid om Långbroparken. Orsaken är stjärnkrögaren Fredrik Erikssons byggplaner. 2014 köpte han en bit mark i parken av byggbolaget JM, för en miljon kronor. Nu vill han bygga en kafébyggnad och tolv stadsradhus där, i tre längor.
Blir bygget av får de som flyttar in en unik boendemiljö i en kulturhistoriskt värdefull park.
Två av de planerade radhuslängorna, sedda från Stora Kvinns väg mot Långbroparken.
Koncept
Fredrik Eriksson, krögare.
Pressfoto
– Det behövs fler bostäder och det är stor efterfrågan på stadsradhus i parkmiljö. Vi har lagt ner mycket tid och energi på att bygga i samklang med områdets karaktär, ihop med stadsbyggnadskontoret och med arkitekter, säger Fredrik Eriksson, som äger och driver Långbro värdshus sedan 2005.
Parken rustades
Byggplanerna är kontroversiella. JM, som köpte parken av Stockholms landsting 1998, har visserligen byggt över 1 000 bostäder i området, som tidigare var en sjukhuspark knuten till Långbro mentalsjukhus.
Men byggbolaget byggde inte nytt i det som kallas den centrala parken – det stora området mellan Stora Mans väg och Stora Kvinns väg. Parken rustades i stället upp och är mycket omtyckt och välbesökt.
Nu vill Fredrik Eriksson bygga inom denna del av parken, i ett område vid Stora Kvinns väg. I dag finns Långbro bakficka där, i två små byggnader. Dessutom finns en grusparkering och en gräsmatta, på var sin sida om kaféet.
Men planerna möter motstånd.
– Man kan tycka att det inte är mycket att bråka om. Den här parkeringen är ju inte särskilt fin. Men det är klåfingrigt att bygga här, i stället för att vårda miljön och skapa något som knyter an till historien, säger Olle Forsell, när Mitt i träffar honom vid kaféet.
"Gör marken till en bättre parkmiljö i stället", tycker Inga-Britt Werner (till vänster). Olle Forsell och Anita Lundin håller med. Alla är Långbrobor och promenerar. Här går de längre in i parken från parkeringen och kaféet, där bostäder ska byggas.
Angie Gray
Spännande historia
Långbrobon Olle Forsell är en av personerna bakom nätuppropet "Cafétomten Långbropark - Bygg inte sönder Långbro Park", som fått 652 underskrifter. Med sig har han två grannar, Anita Lundin och Inga-Britt Werner. Trion motsätter sig projektet, bland annat för att bostäder innebär en privatisering av området.
– Vi vill att det ska kunna användas för allmänna ändamål. Det bor väldigt många människor här så hela parken behövs, säger Anita Lundin.
Platsen vi står på rymmer en spännande historia. De två kafébyggnaderna, som nu kan rivas, var en gång mentalsjukhusets trädgårdsmästeri. Strax intill låg ett växthus där patienter odlade, som en del av behandlingen. När det brann ner i början av 2000-talet ersattes det av grusparkeringen.
– Man skulle kunna bygga ett växthus här igen för att återknyta till historien. Då skulle man förbättra parkmiljön, säger Inga-Britt Werner.
Kaféet Långbro bakficka huserar i två byggnader som var trädgårdsmästeri när parken var ett sjukhusområde. I förgrunden syns en del av parkeringen.
Angie Gray
Den nya kafébyggnaden planeras på gräsmattan till höger. Till höger om den finns det nuvarande kaféet och parkeringen, där tolv radhus kan byggas.
Angie Gray
Krögaren Fredrik Eriksson känner till kritiken, men menar att radhusen innebär ett lyft jämfört med i dag. Han betonar också att det nya, planerade kaféet blir bättre anpassat för kaféverksamhet och mer tillgängligt för alla.
– Jag respekterar att man kan ha olika åsikter om projektet. Men ser man till ytan är det inte så mycket som byggs, säger han.
Men inte bara grannar är kritiska. Konsultfirman Tyréns, som krögaren själv anlitade för en kulturmiljöutredning, anser att radhusbygget innebär en "måttlig till stor negativ konsekvens" för Långbroparken. Radhuslängorna skulle utgöra ett "oproportionerligt stort" ingrepp i parkmiljön och försvåra möjligheten att utläsa historien, bland annat för att vyer och siktlinjer skulle blockeras, menar firman.
Bakom Långbroparkens damm syns Dammvillan, som rymde sjukhusets administration, men nu år en privatbostad. Längre bort skymtar den gamla sjukhusbyggnaden Stora Mans, som nu rymmer skolor. SIkten mot byggnaderna skulle blockeras av bygget.
Angie Gray
Vill se rivningsförbud
Dessutom lyfter man fram att de sista spåren av odlingsverksamheten går förlorade om trädgårdsmästeriet rivs: "Rivningen utarmar därmed möjligheten att läsa områdets historiska utveckling."
Samma bedömning gör Stockholms stadsmuseum, som har grönmärkt Långbroparken på grund av dess höga kulturhistoriska värde. Museet vill att trädgårdsmästeriet förses med rivningsförbud och kan bara tänka sig en lägre byggnad på dagens parkering.
Något beslut är ännu inte fattat. Just nu pågår samråd (se faktaruta). Fredrik Eriksson hoppas på en snabb process.
– Vi har hållit på länge med det här. Jag hoppas på byggstart under 2026.
"Radhusen ska passa in i den kulturhistoriska miljön"
Radhusen som planeras i Långbroparken ska vara småskaliga och smälta in i miljön, betonar stadsbyggnadskontoret. – Vi är måna om att arkitekturen ska passa ihop med den äldre bebyggelsen, säger stadsplaneraren Anna Olmårs.
Träfasader i en varm vit färg, ljusgröna tak och vinröda fönsterkarmar. De tolv radhus som planeras längs Stora Kvinns väg har en färgsättning som liknar de gamla sjukhusbyggnadernas. Tanken är att de nya husen ska kännas som en del av helheten i Långbroparken, även om arkitekturen är modern.
– Vi är måna om att arkitekturen ska passa ihop med den äldre bebyggelsen. Det är också viktigt att den är småskalig. Radhusen som föreslås har två våningar plus vind, säger stadsplaneraren Anna Olmårs, som varit med och tagit fram förslaget till detaljplan.
Sikt in i parken
På stadsbyggnadskontoret bedömer man att marken är en bra plats att bygga radhus på. Anna Olmårs förstår kritiken, som bland annat gäller att den historiska miljön blir svårare att avläsa när de nya husen skymmer sikten. Samtidigt menar hon att husens placering minskar problemet.
– Radhuslängorna föreslås stå på tvärs mot Stora Kvinns väg. Det gör att det blir sikt in i parken mellan husen. Man ska se grönskan på andra sidan, säger hon.
Får växthusstil
Stockholms stadsmuseum vill se ett rivningsförbud för de två kafébyggnaderna, som varit trädgårdsmästeri med förråd. Även på stadsbyggnadskontoret inser man att en bit av det gamla sjukhusområdets historia försvinner om husen rivs. Kontoret betonar att byggnaderna har "ett relativt lågt kulturhistoriskt värde men är en viktig del för det gamla sjukhusområdet i sin helhet."
– Därför ska den nya kafébyggnaden anspela på historien. Den ska påminna om ett växthus till stilen och berätta om det förflutna genom det, säger Anna Olmårs.
Hela parkområdet är grönmärkt
Långbro sjukhus togs i bruk 1910, för kommunal sinnessjukvård. Utöver byggnader ingick en stor park med damm, lusthus, gångvägar, gräsmattor och stora träd. Parken var en del av vården.
I början av 1980-talet lades sjukhuset ner. Stockholms stadsmuseum har sedan grönmärkt hela sjukhusparken, för dess höga kulturhistoriska värde.
Ett antal byggnader inom det grönmärkta området har också enskild grönmärkning sedan 1988. Till dem hör inte det gamla trädgårdsmästeriet med förråd. I dag anser stadsmuseet dock att de utgör en så viktigt årsring i historien att de bör bevaras.
Källa: Stadsbyggnadskontoret/Tyréns
Två av de planerade radhuslängorna, sedda från Stora Kvinns väg mot Långbroparken.
Koncept