Trängsel. Jens Sjöström (S) vill att SL tar itu med ojämlikheterna i kollektivtrafiken. Foto: Mitt i/Region Stockholm

Ojämlik kollektivtrafik får S att rasa

I vissa delar av länet har resandet med kollektivtrafik upphört nästan helt under pandemin. I andra har invånarna varit tvungna att åka kollektivt, och därmed utsättas för smitta. Ojämlikt, menar Socialdemokraterna som nu vill att en jämlikhetskommission tillsätts.

  • Publicerad 05:15, 24 aug 2021

Det behövs en annan struktur i kollektivtrafiken

När pandemin bröt ut i mars förra året kom ganska snart rekommendationen att undvika att åka kollektivt.

Det hörsammades också av många.

Men alla har inte kunnat avstå. Flest har fortsatt att resa i områden där många har låg utbildning, låg inkomst och det finns många utrikesfödda.

Stora skillnader

I Vårby gård och Alby minskade till exempel resandet med 43 respektive 44 procent.

Omvänt gäller i mer välbeställda områden. Där har resandet minskat med uppemot 80 procent.

Det visar en studie som en grupp forskare vid KTH presenterade i våras, och som DN nyligen rapporterat om.

Nu vill Socialdemokraterna i Region Stockholm att en jämlikhetsanalys görs så att kollektivtrafikens resurser sätts in där de behövs mest.

Förslaget: Billigare SL-kort på udda tider

Känt till länge

Oppositionsrådet Jens Sjöström (S) tycker att den styrande majoriteten varit passiv i frågan. Enligt honom visade en rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin redan våren 2020 att de som bor i socioekonomiskt utsatta områden är de som har svårast att avstå från att åka kollektivt, och att de därmed är mer utsatta för smitta.

– Den politiska majoriteten har undvikit att se det som regionens eget forskningscentrum har pekat på, säger han.

Föreslog omprioritering

Socialdemokraternas förslag om omprioritering av trafiken, extra bussar på vissa linjer, omflyttning av personal, enbart långa tåg på t-bana och pendel och ett lågtrafikkort så att fler reser när det inte är trängsel har inte fått gehör, menar han.

– Vi har fått höra att det inte går att genomföra, att trafiken är uppdelad i olika trafikområden, på olika trafikbolag och med avtalskonstruktioner som sätter stopp.

Samarbete

En tanke med KTH-studien är att socioekonomiska data ska kunna användas när SL planerar kollektivtrafiken.

– SL har försett oss med data och vi har stått för metoden. Nu kommer vi att fortsätta studera var och när det uppstått trängsel för att se var belastningen varit störst under pandemin, säger Erik Jenelius, docent vid KTH och en av författarna.

Om några åtgärder är på gång känner han dock inte till.

– Förhoppningsvis närmar sig pandemin slutet, och nu handlar det väl snarast om hur SL ska få tillbaka resenärerna. Värt att fundera på är om människor kommer att resa på ett annat sätt, kanske bara pendla till jobbet 2–3 dagar i veckan, och se över hur biljettsystemet kan möta det.

Extra bussar

Enligt SL har extra trafik satts in där de sett att behoven har varit större, totalt 50 000 extra avgångar.

– Men det finns en gräns i systemet. Till exempel buss 179, där har vi satt in det som går, gatorna klarar inte fler bussar. Vi har också kört långa tåg på blå linje, säger Suss Forssman Tullberg, kommunikationschef vid trafikförvaltningen.

Hon säger att de hela tiden följer trafiken, och har gjort vad de kunnat.

Fel dra in avgångar

Men Jens Sjöström är inte nöjd. Socialdemokraterna kommer att föreslå att regionfullmäktige tillsätter en jämlikhetskommission.

– Det behövs en annan struktur i kollektivtrafiken vad gäller tillgänglighet, kapacitet, taxor och anslutningar mellan bostadsområden och arbetsplatser. Inte som nu, dra in avgångar i nattrafiken och morgontrafiken, som ju drabbar dem som jobbar inom till exempel sjukvården, säger han.

Inga slutsatser

Trafikregionrådet Kristoffer Tamsons (M) säger dock blankt nej till en jämlikhetskommission:

– Vi vill använda skattebetalarnas pengar till att köra bussar och tåg, inte till byråkratiska kommissioner.

Kristoffer Tamsons tycker inte att det går att dra alltför långtgående slutsater av KTH-rapporten.

– Jag har hela tiden sagt att vi ska köra allt vi kan och mer därtill, plus att vi har särskilda insatser där det uppstår trängsel, säger han.

Här minskade resandet minst

Här är stationerna där resandet minskade minst:

Vårby gård: 43 procent

Alby: 44 procent

Farsta strand: 45 procent

Norsborg: 47 procent

Hässelby gård: 47 procent

Rågsved: 47 procent

Fittja: 48 procent

Här är stationerna där resandet minskade mest:                 

Rådmansgatan: 76 procent

Tekniska högskolan: 77 procent

Hötorget: 77 procent

Solna strand: 78 procent

Universitetet: 90 procent

Så gjordes studien:

Blipp-statistik togs ut från 1,8 miljoner resekort vid stationer och hållplatser för pendeltåg, t-bana, lokalbanor och bussar under våren och hösten 2020.

Uppgifter om var resenärer startade sina resor, det vill säga bostaden, sammanställdes med socioekonomiska data från SCB.

Källa: KTH

Visa merVisa mindre