Andreas Edqvist, mjukvaruutvecklare i Sollentuna, medger att han är uppgiven. Ganska osugen på att rösta, som han säger. Kanske struntar han i att gå till valurnan i år.
– För 20–30 år sedan hade vi kunnat göra något åt klimatet. Men nu känns det som att det är för sent, som att ingen har några lösningar som kommer att göra någon skillnad för mina barns framtid, säger han.
Sedan många år äter Andreas och hans fru Rebecka vegetariskt. De sopsorterar och komposterar. I trädgården bakom huset växer tomater och lök. De blev klimatengagerade redan på 1990-talet, berättar de.
Men idag vet ingen av dem hur de ska göra i valet den 11 september. Andreas sätter sitt hopp till ny teknik, som att suga upp koldioxid ur luften och spruta ner i marken.
"Bara floskler"
– Vi kommer att behöva ändra livsstil rejält och bygga ut både kärnkraft och andra energislag. Men det kommer inte att få ner utsläppen ens i närheten av vad som behövs. Och det vill inget parti prata klartext om, säger Andreas.
Flera andra stockholmare som Mitt i intervjuar säger ungefär samma sak:
– Jag känner en stor hopplöshet inför det här valet. Man hör bara floskler. Alla partierna tänker bara på hur de ska kunna komma med i en regering. Klimatet är inte trendigt idag, säger Josefin Anebro, Solna.
Gängskjutningarna, Ukrainakriget och de skenande el- och bensinpriserna har vridit bort fokus från klimatet i årets valrörelse, konstaterar flera forskare.
De flesta partier har snarare sänkt sina klimatambitioner och väljer istället att subventionera en ohållbar el- och bensinförbrukning, påpekar företrädare för elva klimat- och miljöorganisationer i en gemensam debattartikel.
"Måste ta konsekvensen"
– När våra partier lovar att priset på fossila bränslen inte ska stiga kan det nog tolkas av många som att klimatfrågan kanske inte är så viktigt trots allt, säger Sverker Carlsson Jagers, statsvetare inriktad på miljöpolitik.
Men även om klimatfrågan har halkat ner, även på väljarnas priolista, ligger den fortfarande högt i opinionsmätningarna. Och att väljarna tar konsekvensen av sitt klimatengagemang på valdagen är avgörande, menar Sverker Carlsson Jagers.
– Klimatfrågan kommer aldrig att lösas av frivilliga beteendeförändringar hos ett fåtal. Den politik och de styrmedel som behövs för att få med de stora massorna är omöjlig om folk inte genom sin röstning ger stöd för en sådan politik, säger han.
Rebecka Edqvist i Sollentuna håller med trots allt: Att rösta är det mest effektiva sättet att påverka, anser hon.
Vansinniga bilköer
– Ju mer folk bryr sig, desto mer tryck blir det på både politiken och på företagen.
På en lummig gångväg i Granängsringen, Tyresö, kommer kompisarna Anette Frodin och Agneta Grabne med konkreta förslag:
– Politikerna kunde sänka priset på att åka kollektivt istället för att höja. Och de skulle kunna uppmuntra bilpooler och samåkning. Idag sitter folk en och en i och åker bil i vansinniga köer, säger Agneta.
Henrik Strinning, Östermalm. menar att en storsatsning på kärnkraft är det enda raka.
– Att man började lägga ner kärnkraftverk är det mest vansinniga man gjort ur klimatsynpunkt, säger han.
"Hur ska vi kunna leva?"
Alibaba Hedari, Tyresö, som kom till Sverige från Afghanistan för sex år sedan, är dock optimistisk:
– Sverige har allt: här finns pengar, forskning, bra kollektivtrafik och ett bra system. Om vi fortsätter såhär kan vi hjälpa hela världen som kan kopiera våra lösningar. För mig är det här nummer ett. Om vi inte klarar klimatet, hur ska vi då kunna leva, säger Alibaba Hedari.