Länsstyrelsens beslut kom i mars efter att Stiftelsen Nordiska museet ansökt om att riva hyddan som bävrarna byggt upp vid Follbrinksströmmen i slottsparken nära där vattendraget mynnar ut i Kalvfjärden.
– Det började bli ett riktigt problem för oss ungefär 2020, säger Susanne Yderbo, stiftelsens enhetschef för park och trädgård.
Hur ser ni på beslutet?
– Det är klart att det är både och. Bävrarna har sin rätt att finnas till men vi måste tänka på säkerheten också.
Gångar under marken
Stiftelsen lyfter den omfattande skada djuren orsakar på träden och problemen som djurens gångar leder till.
– De skadar våra träd som har ett historiskt och kulturellt värde. De underminerar också marken genom att gräva sig in under gräsmattorna. Mycket folk rör sig i området och det här blir en säkerhetsrisk till exempel när träd är gnagda och inte helt fällda.
Susanne Yderbo, Nordiska museets enhetschef för park och trädgård.
Privat
Hon berättar att stiftelsen har skyddat träd med nät, men att de in kan ”näta in” hela parken. Genom åren har de tagit hjälp av ett jaktlag för att fånga bävrar i fällor men även skjuta bävrar.
– Men nya letar sig tillbaka till hyddan varje år.
Stiftelsen räknar hittills med skador för cirka 1,6 miljoner.
– Det är ett uppskattat värde på de historiska träd som blivit förstörda. Vi räknar också på mellan 300 000 och 600 000 för att fixa den underminerade marken och återplantera träd.
Länsstyrelsen får enligt jaktförordningen bara ge tillstånd att förstöra bävrarnas boplats om det är absolut nödvändigt för att förhindra allvarliga skador. Myndigheten konstaterar efter besök att en del träd är skyddade med nät, att ett stort antal lövträd har fällts eller skadats och att bävrarna återkommer trots omfattande jakt.
Fler lämpliga lösningar saknas och boplatsen är olämplig, bedömer länsstyrelsen. ”De stora kostnader stiftelsen riskerar att åsamkas om skadebildningen fortskrider bedöms utgöra allvarlig skada”, skriver myndigheten.
– Vi väger in den ekonomiska skadan och i och med att bävern inte är sällsynt nu utan tvärtom ganska talrik påverkar det inte stammen på något sätt om man tar bort den här gruppen, säger Ingemar Parck, vilthandläggare vid länsstyrelsen.
Blivit många fler
Han berättar att bäverpopulationen i länet har vuxit ordentligt de senaste 20 åren. I en hydda bor vanligtvis en familj.
Ingemar Parck, vilthandläggare vid länsstyrelsen.
Privat
– Det är unga vuxna från förra året och sedan föds de nya ungarna runt maj.
Därför ska hyddan rivas före den 11 maj eller från den 1 oktober. Men eftersom bävrarna är beroende av sin boplats för att överleva kommer tillståndet med ett krav.
– De ska skjuta bort bävrarna och riva hyddan när de är skjutna, säger Ingemar Parck.
Resterna av hyddan ska forslas bort för att undvika att bävrar snabbt bygger upp den igen. När är oklart. En kamera har satts upp för att ta reda på när den inte längre är bebodd.