Hjortar som går in på tomter och äter upp allt i sin väg, vildsvin som förstör gräsmattor och jordbruksmark och ständiga trafikolyckor.

Läsare hör av sig till Mitt i Värmdö och vill se en lösning på problemen.

– De rensar precis allt och de är väldigt många. Hjortarna fanns inte i vårt område tidigare, de har börjat komma hit sedan ett-två år tillbaka. Man blir frustrerad och ledsen när allt man planterar äts upp, säger Elisabeth Linné, som bor i Kolvik. 

"Jag behöver inte ansa min schersimbuske i år, det har hjortarna gjort redan. Halva busken är uppäten" säger Sonja Lindqvist och visar hur de har ätit på hela nedre halvan av busken.

"Jag behöver inte ansa min schersimbuske i år, det har hjortarna gjort redan. Halva busken är uppäten" säger Sonja Lindqvist och visar hur de har ätit på hela nedre halvan av busken.

Angie Gray

Vill få bort djuren från vägar och bostäder

Nu har Värmdö kommun för första gången tagit fram en viltvårdsplan. Den ska reglera jakt och vilt på kommunal mark, och hjälpa till att minska problemen med vilt i bostadsområden och vid vägar.

Varför behövs det här?

– Det har varit otydligt vilket ansvar kommunen har. Till exempel när det gäller viltärenden på privat mark och i detaljplanerade områden. Nu gör vi det tydligare hur och var våra viltvårdare ska arbeta, säger Kris Luckin, gruppchef för natur- och friluftsliv i Värmdö kommun. 

Målet är att få en bättre balans på stammarna av framförallt dovhjort, men även vildsvin som ökar i antal, och därmed minska antalet trafikolyckor med vilt på Värmdö. 

Kris Luckin, gruppchef för natur och friluftsliv i Värmdö kommun.

Kris Luckin, gruppchef för natur och friluftsliv i Värmdö kommun.

Pekka Pääkkö

Det senare ska göras bland annat genom att skjuta av mer på kommunens mark längs de trafikerade vägarna, däribland Värmdöleden.

– Det är viltvård med syfte att få bort och avskräcka djuren från att röra sig vid vägarna, och på så vis trycka tillbaka dem in i skogen, säger Mikael Norgren, en av kommunens viltvårdare.

Viltvårdare kan ringas dygnet runt

Han bedömer att det rör sig om minst 15 platser i kommunen där det här skulle kunna tillämpas mer och bättre. För att komma åt fler områden ser man över de jaktarrenden som idag finns på kommunens mark. 

En stor förändring sedan i somras, parallellt med viltvårdsplanen, är att kommunens elva viltvårdare nu kan ringas in dygnet runt, varje dag, via polisen. 

Mikael Norgren, viltvårdare i Värmdö kommun.

Mikael Norgren, viltvårdare i Värmdö kommun.

Eva Tonström

Tidigare, om man hittade ett skadat djur på sin tomt, eller annan plats, en kväll eller helg, fanns ingen att ringa eftersom kommunens växel är stängd då.

– Det gjorde att man försökte hitta viltvårdare på annat sätt och det funkar inte. Nu har vi täckt upp det glappet, säger Mikael Norgren.   

Orsaken är ett samarbete mellan Nationella viltolycksrådet, där kommunens viltvårdare nu ingår, och polisen. Tidigare har polisen enbart kopplats in vid rena trafikolyckor.

Kommunen ska fortfarande kontaktas vid andra ärenden än trafikolyckor, när de sker under kontorstid.

Dovhjortar. Bild tagen på norra Värmdö 2022.

Dovhjortar. Bild tagen på norra Värmdö 2022.

Stetonphoto

Behöver skjuta fler hjortar

Enligt Mikael Norgren har de påbörjat en tätare dialog med jaktlagen runt om i kommunen. Antalet hjortar på Värmdö ökar hela tiden och problemet med vilt på tomterna kan bara lösas genom att minska stammarna överallt, menar han.

– Förra året sköts 300 hjortar i Värmdö kommun, varav 227 på Siggestas marker. Alla är överens om att vi behöver öka jakttrycket på hjort framförallt, och att man skjuter rätt djur – fler hindar – för att det ska göra skillnad. Även fler vildsvin är önskvärt, eftersom de också ökar i antal, säger Mikael Norgren.

När det kommer till antalet trafikolyckor med vilt på Värmdö har de minskat sedan 2022. Det kan bero på att viltvårdarnas insatser längs vägarna möjligen har börjat märkas, enligt Mikael Norgren.

– Men viltolyckor är fortfarande ett stort problem på Värmdö, menar han.

Bild tagen för några veckor sedan från Sonja Lindqvists fönster i Kolvik. "De är mer orädda än rådjur, de bara tittar på en när man försöker sjasar bort dem, och de är ofta ganska många", säger hon. 

Bild tagen för några veckor sedan från Sonja Lindqvists fönster i Kolvik. "De är mer orädda än rådjur, de bara tittar på en när man försöker sjasar bort dem, och de är ofta ganska många", säger hon. 

Privat