Grodorna syns inte men de finns troligtvis där under ytan, liggandes i vinterdvala i den frostfria geggan på botten av dammen vid skolan på Brevikshalvön.

De vaknar inte ens om de är på väg att frysa ihjäl.

En pump jobbar med att tömma dammen för att göra det kallare för de eventuella grodor som har överlevt sommarens jakt.

– Planen är att grodorna inte ska vakna igen utan gå in i den eviga dvalan, säger Per-Arne Åhlén, projektledare för invasiva arter vid Svenska Jägareförbundet.

Per-Arne Åhlen från Svenska Jägareförbundet och kommunekolog Anna Engström har jobbat för att bli av med grodorna i dammen vid skolan. I somras satt ljudboxar uppe i alla kommunala dagvattendammar i närheten för att ta reda på om sjögrodan spritt sig till dem, men inget ljud fångades.

Per-Arne Åhlen från Svenska Jägareförbundet och kommunekolog Anna Engström har jobbat för att bli av med grodorna i dammen vid skolan. I somras satt ljudboxar uppe i alla kommunala dagvattendammar i närheten för att ta reda på om sjögrodan spritt sig till dem, men inget ljud fångades.

Pekka Pääkkö

Fler nyheter från ditt område – prenumerera på Mitt i:s nyhetsbrev Kvarteret!

Rymt från Tyresöbo

Att sjögrodan finns i dammen upptäcktes i våras. Det var inte bara några grodor som den första rapporten pekade mot. Dammen var full av grodor i alla stadier. De tros ha frodats flera säsonger.

– Det är de första bekräftade sjögrodorna i Sverige, säger Henrik Lange, samordnare för invasiva främmande arter vid Naturvårdverket – myndigheten som gett Jägareförbundet i uppdrag att ta bort arten.

Med en högtalare spelades sjögrodans lockrop upp under jakten – för att få hanar att svara och avslöja sina positioner.

Med en högtalare spelades sjögrodans lockrop upp under jakten – för att få hanar att svara och avslöja sina positioner.

Invasiva Arter, Svenska Jägareförbundet

Sjögrodan finns inte naturligt i Sverige. Den är inte listad som invasiv art här, men i Finland. Teorin är att grodorna har rymt från en Tyresöbo som haft dem som hobbydjur.

– Det finns inget absolut krav att ta bort grodorna, men vi tyckte att det var lämpligt att göra det. Sjögrodan äter väldigt brett och den lägger ett extra tryck på ekosystemet. Den hybridiserar också med gölgrodan och hybrider är inte det vi vill ha primärt utan vi vill få fler av den hotade gölgrodan.

Vattnet som brukar fylla på dagvattendammen vid skolan har letts om.

Vattnet som brukar fylla på dagvattendammen vid skolan har letts om.

Pekka Pääkkö

Sköt ett 70-tal grodor

Det är första gången Jägareförbundet jobbar med att skjuta groddjur. I dammen har jägare med luftgevär vadat runt i sommar.

I havsviken intill, där grodorna också finns, har de i stället jobbat med hagelgevär, båt och en högtalare som spelat upp hanens lockrop. Hanar som vill försvara sina revir har svarat på lätet och avslöjat sig för jägarna.

– Vi sköt ett 70-tal grodor i somras, säger Per-Arne Åhlén.

För att komma åt ynglen i dammen kallades kommunen in.

– Vi landade i att vi kunde använda vägsalt för att få upp saltnivån så att ynglen inte skulle klara sig, säger kommunekolog Anna Engström.

Flera ton salt hälldes ner, efter att kommunen fått dispens från länsstyrelsen. Per-Arne Åhlén lyfter upp de "civila offren" som en utmaning.

– Vi vet att det fanns vanlig padda och vanlig groda här när vi startade. Det är såklart tråkigt, men de skulle ha bli uppätna på sikt av sjögrodan.

Per-Arne Åhlen från Svenska Jägareförbundet och kommunekolog Anna Engström har jobbat för att bli av med grodorna i dammen vid skolan. I somras satt ljudboxar uppe i alla kommunala dagvattendammar i närheten för att ta reda på om sjögrodan spritt sig till dem, men inget ljud fångades.

Per-Arne Åhlen från Svenska Jägareförbundet och kommunekolog Anna Engström har jobbat för att bli av med grodorna i dammen vid skolan. I somras satt ljudboxar uppe i alla kommunala dagvattendammar i närheten för att ta reda på om sjögrodan spritt sig till dem, men inget ljud fångades.

Pekka Pääkkö

Ovanligt stor aptit

Sjögrodan har ovanligt stor aptit och äter som vuxen andra grodor och små fåglar, berättar Claes Andrén, professor i bevarandebiologi, som har fungerat som rådgivare. Han beskriver grodan som en väldigt kraftfull art med stor potential att föröka sig.

– Varje stor hona kan på ett år lägga mellan 5 000 och 10 000 ägg.

Dess smeknamn är skrattgrodan.

– Under parningstiden har hanen ett läte som påminner om skratt.

Tror du att de kommer få bort grodan från Tyresö?

– Det är inte självklart att man kan bli av med arten i havsviken, om den har etablerat sig där tror jag det är ganska knepigt.

Fler nyheter från ditt område – prenumerera på Mitt i:s nyhetsbrev Kvarteret!

Tror på flera års arbete

Vid dammen jobbar pumpen för fullt.

– När dammen är tömd får vi hoppas på kylan, säger Per-Arne Åhlén.

Vaknar grodor ur dvalan i vår väntar mer jakt och saltning.

Tror du att ni kommer att lyckas?

– Vi kan inte bli besegrade av en groda, men jag tror att vi kommer att jobba ett par år till innan det här är över.

Skrattgrodan under jakten i Tyresö

Skrattgrodan under jakten i Tyresö

Invasiva Arter, Svenska Jägareförbundet