Stockholm
Från och med oktober börjar ett aktivitetskrav för att få försörjningsstöd att gälla. En del av en ny bidragsreform som regeringen klubbade i maj.
Det innebär att kommunerna blir skyldiga att erbjuda aktiviteter till de som får bidraget – och en skyldighet för individerna att delta.
I Stockholms stad är Jobbtorg Stockholm ansvarig för att tillhandahålla aktiviteterna. Här har man anställt omkring 30 nya medarbetare som nu håller på att bygga ut utbudet.
"Det finns redan befintliga arbetsmarknadsinsatser vi kan använda oss av men vi utvecklar fler för att möta olika behov och en större målgrupp jämfört med i dag", skriver Ulrika Svedberg, avdelningschef, i ett mejl.
Ska utvecklas
Aktiviteterna kommer bestå av bland annat arbetsträning, språkpraktik, språkkurs, motiverande och förberedande aktiviteter i grupp och olika jobbsökaraktiviteter som intervjuträning och stöd i CV-skrivning.
Ulrika Svedberg betonar samtidigt att arbetet inte är klart.
"Mot bakgrund av den relativt korta tiden mellan riksdagens beslut och införande, kommer förvaltningen fortsätta utveckla arbetet under en lång tid framöver för att möta stockholmarnas behov av stöd för att närma sig arbete eller studier", skriver Ulrika Svedberg.
Börjar gälla i oktober
Aktivitetskravet är en del av regeringens bidragsreform, och innebär att kommunerna blir skyldiga att erbjuda aktiviteter som motsvarar individens arbetsförmåga samt en skyldighet för individen att delta.
Enligt förslaget ska aktiviteterna bestå av:
Aktiviteter för att öka den enskildes förmåga att arbeta eller studera, aktiviteter som förbättrar språkkunskaper, arbetsplatsförlagda aktiviteter, till exempel olika former av samhällsnyttiga insatser samt jobbsökaraktiviteter.
Syftet är att förebygga och motverka långvarigt bidragsberoende och för att fler ska kunna försörja sig själva.
Förslaget trädde i kraft den 1 juli 2026, men börjar formellt gälla från och med 1 oktober.
Källa: Regeringen
Då skärps kraven för försörjningsstöd
Nästa sommar blir det hårdare krav på sysselsättning för att få försörjningsstöd. Organisationen Fryshuset ser risker med reformen. Och i stadshuset råder det delade meningar om hur man ska ta sig an frågan.
Från och med juli nästa år inför regeringen en ny bidragsreform med ett aktivitetskrav för att få försörjningsstöd.
Det innebär att kommunerna blir skyldiga att erbjuda aktiviteter till de som får bidraget – och en skyldighet för individerna att delta (se faktaruta).
Men i majoritetens budget för 2026 står inget om hur Stockholms stad ska se till att aktiviteterna finns på plats i sommar. Det kritiserar oppositionsborgarrådet.
– Det är en lagstiftning som kommer nästa sommar, då behöver man börja förbereda sig. Annars sviker man personerna i behov av insatserna, säger Andréa Hedin (M).
M: Samarbeta med civilsamhället
Moderaternas förslag är att erbjuda aktiviteter i samarbete med organisationer som till exempel Stadsmissionen, Fontänhuset och Fryshuset, som på olika sätt jobbar mot individerna i dag.
– Det här är inget som kommer lösa sig självt. Jag saknar ett politiskt mål, en inriktning, om att vi ska ta hjälp av externa aktörer. Det behöver startas en dialog, annars kommer det inte finnas på plats förrän om flera år.
Oppositionsborgarrådet Andréa Hedin (M). "Aktivitetskravet är en rättvisefråga, ingen ska kunna leva villkorslöst på bidrag år efter år", säger hon.
Pekka Pääkkö
Katarina Nilsson är nationell projektledare för arbetsmarknad och entreprenörskap på Fryshuset.
Hon är orolig föratt reformen kommer få det att handla mer om kvantitet, att så många som möjligt gör något, oavsett vad, på bekostnad av kvalitén.
– Risken är att det hållbara och systematiska arbetet som bedrivs i dag, där man tar hänsyn till den heterogena gruppen som bidragstagarna är, försvinner.
Katarina Nilsson flaggar för att kommuner kan titta på civilsamhällets roll som ekonomiskt gynnsam – och förutsätter att ideella organisationer skulle vara ett billigare alternativ.
– Snarare än att man aktivt väljer civilsamhället baserat på dess fördelaktiga kontext och kompetens för individernas progression.
Katarina Nilsson, nationell projektledare, kunskapsområde Arbetsmarknad och Entreprenörskap, Fryshuset.
Fryshuset
"Kan bli tidsbrist"
Än har regeringen inte presenterat några färdiga riktlinjer för vad kommuner förväntas erbjuda. Men klart är att kraven börjar gälla nästa år.
Social- och trygghetsborgarråd Alexander Ojanne (S), menar att staden har koll på saken.
– Att vi kommer klara det, det vet vi. Det vi inte vet är exakt vilka människor kravet kommer omfatta eller ifall det kan göras i samarbete med civilsamhället. Vi har inte fått en enda indikation från regeringen om vad reformen kommer att innehålla.
Men kan ni inte påbörja en dialog med lämpliga verksamheter ändå?
– Vi träffar organisationer i civilsamhället varje vecka. Men vi behöver veta mer innan vi blir handfasta. Vi måste veta vad vi förbereder oss för.
Social- och trygghetsborgarrådet Alexander Ojanne (S), riktar en känga mot regeringen: "Det vi har sett i utredningen är ett hafsverk. Sen får vi se hur det kommer bli i verkligheten, men utredningen är urusel. Hittills har vi fått en remiss med mycket kritik från alla håll och kanter".
Angie Gray
Katarina Nilsson tycker tvärtom – hellre ett förutsättningslöst samtal nu, än att insatsernas kvalité tar stryk sen.
– En dialog i ett tidigt skede kan leda till att man kommer överens om ett önskat läge och hur vi ska nå dit. Nu kan vi hamna i ett läge där det blir tidsbrist. Det skulle jag säga är sämre än en förutsättningslös dialog.
Det gäller i dag
Personer kan ansöka om försörjningsstöd eller annat ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten i kommunen.
Om man kan arbeta måste man stå till arbetsmarknadens förfogande för att ha rätt till försörjningsstöd.
Socialtjänsten kan kräva att man söker arbete och deltar i kommunens eller arbetsförmedlingens program eller åtgärder för arbetslösa.
I regel har man inte rätt till bistånd ifall man har pengar på banken eller andra tillgångar, utan då uppmanas man i första hand söka andra bidrag och ersättningar som sjukpenning, föräldrapenning, bostadsbidrag och underhållsstöd.
Om du inte arbetar på grund av sjukdom ska det stärkas av läkarintyg.
Källa: Socialstyrelsen
Träder i kraft i sommar
Aktivitetskravet är en del av regeringens bidragsreform, och innebär att kommunerna blir skyldiga att erbjuda aktiviteter som motsvarar individens arbetsförmåga samt en skyldighet för individen att delta.
Enligt förslaget ska aktiviteterna bestå av:
Aktiviteter för att öka den enskildes förmåga att arbeta eller studera, aktiviteter som förbättrar språkkunskaper, arbetsplatsförlagda aktiviteter, till exempel olika former av samhällsnyttiga insatser samt jobbsökaraktiviteter.
Syftet är att förebygga och motverka långvarigt bidragsberoende och för att fler ska kunna försörja sig själva.
Regeringens mål att förslaget ska träda i kraft den 1 juli 2026.
Källa: Regeringen
På Fryshuset är man orolig för att reformen kommer leda till att aktiviteterna som bidragstagarna erbjuds kommer att sjunka i kvalité.
Malin Lövkvist