Jättebygget på Årstafältet har kantats av en rad problem.
Rör som flyttat sig i elastisk lera, tvist med förra entreprenören och miljonskadestånd vilket har överklagats till hovrätten, runt 2000 bostäder på paus sedan i våras på grund av marknadsläget.
Men projektet går också framåt.
Vid Göta landsväg, den medeltida färdvägen som fortfarande korsar Årstafältet och klassas som fornminne, har en ny bro byggts.
Den nya bron är byggd i granitbeklädd betong. Det är en av fyra broar över den stora dagvattendammen på Årstafältet.
Mikael Andersson
Men arbetsnamnet, "nya stenvalvsbron", har retat upp en del Årstabor eftersom det rent tekniskt inte är en stenvalvsbro: kärnan är av betong. Inspiration är dock hämtad från en gammal ritning från 1915, för ”bro över Årsta dike”.
"Bättre med en ny"
Den gamla bron fick en ny överdel på 1990-talet när man började bygga en landskapspark. Och nu, i samband med bygget av den nya stadsdelen, behövdes en bredare fåra under bron för att kunna hantera vattenflödena i de nya dagvattendammarna.
– Betongkonstruktionen, med stenar utanpå, var vi helt enkelt tvungna att riva för att kunna bredda fåran under bron. Men vi har bevarat stenarna från 1990-talsbron och de kommer att få en ny plats någonstans på Årstafältet, säger Emma Lundborg, landskapsarkitekt på exploateringskontoret.
Emma Lundborg, landskapsarkitekt, har jobbat med Årstafältet i tio år.
Mikael Andersson
Nu vill staden ha de boendes hjälp att döpa bron och utlyser en namntävling. Mitt i:s reporter, undertecknad, kommer att sitta i juryn. Temat, Årstafältets historia, går att tolka brett.
– Bara så att namnet har någon form av historisk koppling. Kanske kan bron döpas efter någon gammal rugbyspelare? Fantasin får sätta gränser, säger Jacob Hellgren, kommunikatör på exploateringskontoret.
Varför en namntävling?
– Vi vill involvera medborgarna i projektet och få folk att känna sig delaktiga, säger Jacob Hellgren.
Våren 2027 kommer allmänheten att kunna promenera på bron, är planen. Kanske blir det ännu tidigare än så.