Ordning och reda och städning på fredag – men sådana där schemalagda städdagar är inget trafikkontoret håller på med i Hammarby-Skarpnäck och Farsta längre.

I alla fall inte när det gäller sopbehållarna som står på gator och torg skötta av stadens trafikkontor.

Teknik under locket

Förra året placerades nämligen nya papperskorgar ut. Under locket sitter sensorer som kopplar upp till ett dataprogram.

– De signalerar när de behöver tömmas och sedan anpassar systemet rutten för de som tömmer på morgonen, säger trafikkontorets Camilla Fritz som är beställare för Hammarby-Skarpnäck och Farsta.

De här sensorerna får bara se skit under sin livstid. Men någon måste ju göra jobbet.

Anders Björklund

Först ut – kan spridas

I parker och mark skött av stadsdelsförvaltningarna i Skarpnäck och Farsta finns ännu inte den nya tekniken under locken. Men det är mycket möjligt att papperskorgar med sensorer är framtidsmelodin.

– Inom 3–4 år kan jag tänka mig att alla papperskorgar är sammankopplade och töms på signal, sa Jarina Edlund, enhetschef vid trafikkontoret i Stockholms stad i en artikel i Mitt i före sommaren.

Och enligt Camilla Fritz löper pilotprojektet i Hammarby-Skarpnäck och Farsta på bra.

– Det har gått över förväntan och felanmälningarna har minskat. Siffror från i vintras visade på färre tömningar, säger Camilla Fritz.

Mindre skräpigt i Stockholm

Samtidigt visar siffror från Håll Sverige Rent att nedskräpningen i Stockholm är på nedgång. De senaste fyra åren har nedskräpningen minskat från sex skräpföremål per tio kvadratmeter till 2,6. Undersökningarna har skett i Farsta, Kungsholmen och Bromma.

– Det blev allt skräpigare fram till 2019, sedan dess har det gått neråt, sa Pontus Tengby, pr- och policyansvarig på Håll Sverige Rent i Mitt i före sommaren.

Har det blivit någon skillnad sedan det blev olagligt att slänga småskräp 2022?

– Eftersom vi vet att det inte delas ut så många böter kan man inte säga om det har påverkat. Däremot följdes det av en stor debatt, och den kan ha gjort folk mer medvetna. 

På trafikkontoret tror Jarina Edlund att minskningen bland annat kan bero på staden arbetar mer effektivt mot nedskräpning och har inhandlat hundratals nya papperskorgar, däribland också solcellsdrivna korgar som komprimerar skräp. Staden har också tagit ett helhetsgrepp och utsett en särskild grupp som ansvarar för nedskräpningsfrågor.

Med en budget på 15 miljoner kronor köpte staden förra året in 569 vanliga och 80 solkomprimerande papperskorgar in. De senare, som den på bilden, är solcellsdrivna och komprimerar skräpet allt eftersom tunnan fylls på. Samtidigt kommer skadedjur och fåglar inte åt det som slängs.

Anders Björklund

Alla nya papperskorgar ska även ha askkopp.

– Vi har köpt mängder av nya papperskorgar de senaste åren och bytt ut de som varit trasiga. Bara förra året byttes 650 ut.