De flesta Skarpnäcksbor såg det stora arbetet. Avstängningar, uppgrävda gator och sopkärl. Den samägda sopsugen i Skarpnäck som ombesörjt sophanteringen för stora delar av Skarpnäck sedan 1980-talet kapsejsade 2020 och behövde en kostsam renovering.

Renoveringarna innebar avstängningar på gatorna i Skarpnäck. Så här såg det ut på Pilotgatan i januari förra året.

Anders Björklund

Notan landade på 44 miljoner kronor berättar Skarpnäcksbon Richard Arvelius. Han är ledamot i styrelsen för sopsugen i den gemensamma föreningen Sopsam.

– Lösningen med en sopsug är inte dum alls – om den sköts. Men man kan väl säga att vi som bor här i dag betalar för 35 års användande, sa Richard Arvelius till Mitt i hösten 2021 när renoveringarna drog i gång.

Kostnaden ska de delägande fastighetsägarna i Sopsam stå för, däribland ett stort antal bostadsrättsföreningar och kommunala bolag.

Upptäckten

Men i processen inför den kostsamma renoveringen upptäckte två samfällighetsföreningar med cirka 360 bostäder som använt sopsugen att de juridiskt sett inte varit delägare. Det var i stället Stockholms stad, men det var föreningarna som betalade räkningarna.

Nu vill varken samfällighetsföreningarna Jubileumshusen och Molnflygaren eller Stockholms stad vara med på sopsugen längre. Ej heller vara med på notan.

– De har använt sopsugen i alla år. Det blir svårt juridiskt att ställa direkta krav på föreningarna, men moraliskt tycker jag att det är fel, säger Richard Arvelius.

Inne i trapphusen finns vanliga nedkast. Men det är inga sopbilar som åker runt och hämtar soporna som i stället sugs iväg. Richard Arvelius berättar att ny bebyggelse i Skarpnäck skulle kunna anslutas till sopsugen.

Anders Björklund

Lasse Brodén som är ordförande i Molnflygaren har en annan syn på saken.

– Man kan tycka så. Men vi har betalat dyra avgifter och kostnader i alla år och vill nu ha en bättre och billigare lösning för sophanteringen. Sopsugen har haft många avbrott och dessutom ingick inte den genomrostiga grenen till oss i renoveringen. Sopsugen är en komplicerad anläggning och behöver fler lagningar i framtiden, säger han och hänvisar till att de i slutändan inte är delägare.

Domstolsfråga

Richard Arvelius menar att en renovering av ledningarna för Molnflygaren och Jubileumshusen fanns med som en option i upphandlingen, men inte genomfördes när föreningarna lämnade.

Nu ska frågan om delägande och i förlängningen vilka som ska betala renoveringarna avgöras av domstol.

"Staden har aldrig haft något eget intresse eller nytta av att vara medlem" skrev exploateringskontoret på Stockholms stad till Lantmäteriet, som beviljade staden utträde i november och inte heller såg lagligt stöd för att Molnflygaren och Jubileumshusen skulle anslutas i deras ställe.

Men åtta bostadsrättsföreningar i Skarpnäck menar att Lantmäteriet gjort feltolkningar av lagen och har därför överklagat.

– Staden har också ansvar för situtationen eftersom de medverkat i upplägget, säger Arvelius.