Bakom frostade fönster i Nacka stadshus jobbar kommunens fem samordnare för unga i riskzon, SSPF-samordnare. 

Tillsammans med skola, polis och fritidsverksamheter ska de tidigt fånga upp barn som riskerar att hamna i kriminalitet och missbruk.

”Barn leker med vuxnas närvaro i lekrummet”, står det på en skylt. Rummet myllrar av leksaker.

– Oj, här har de verkligen… vi får städa lite, säger Caroline Andreasson, chef för barn- och familjeenheten.

Kommunalrådet Filip Wiljander (M) grabbar en gosedjursdinosaurie i nackskinnet och lyfter den från golvet till en pall, Marcus Ternert sätter Pippi Långstrump på en bänk och Caroline Andreasson lägger boken ”Här kommer polisbåten” på bordet.

Rummet är främst till för förströelse för barn vars föräldrar är på möte med socialtjänsten. Distraktionsmomenten är för många för att det ska gå att ha möten med barn här.

En mjukishund i ett av besöksrummen skvallrar ändå om att barn också kommer hit för möten.

”Ökar stabilt”

Filip Wiljander, Marcus Terfelt och Caroline Andreasson röjer upp i lekrummet.

Filip Wiljander, Marcus Terfelt och Caroline Andreasson röjer upp i lekrummet.

Johan Kristensen

Nacka fick sin första SSPF-samordnare 2019. Året efter blev de två när Marcus Terfelt började. Han och kollegan hade då 15 inskrivna högstadieungdomar att hjälpa. Hösten 2022 var siffran 45. Då anställdes ytterligare tre SSPF-samordnare. I början av året är 119 barn och ungdomar inskrivna.

– Det ökar stabilt. Vi har inte gjort jättemycket reklam för oss. Men när vi fick tre nya kollegor såg vi till att hjälpa fler ungdomar, säger Marcus Terfelt.

I tisdags fick verksamheten besök av socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M). 

– Kul att det kommer hit en minister. Vi är ju stolta att få visa upp vår verksamhet, säger Rickard Callertun, senior socialsekreterare.

Barn från de flesta skolor

Tv och mjukishund finns i ett av besöksrummen.

Tv och mjukishund finns i ett av besöksrummen.

Johan Kristensen

De flesta av de 119 inskrivna barnen i Nacka är mellan 14 och 17 år. Men åldrarna varierar från 9 till 19 år. Kommunen sätter ingen över eller nedre åldersgräns för vilka som kan få hjälp.

– När vi började hade vi enbart högstadieskolor. Vi har haft barn från i stort sett alla högstadieskolor i Nacka inskrivna, säger Dogol Kidane.

Varför har åldrarna sjunkit?

– Vi kan inte bortse från att det är en trend att allt yngre dras in i kriminalitet. Men barnen i de lägre åldrarna säljer inte knark eller skjuter någon, säger Marcus Terfelt.

Socialtjänsten samarbetar också med polis, skola och fritidsgårdar inom social insatsgrupp, SIG, för att stoppa barn och ungdomar från att bli livsstilskriminella.

Föräldrar kan säga nej

”Kul att det kommer hit en minister”, säger säger Rickard Callertun, senior socialsekreterare, längst till höger. Här tillsammans med socialsekreteraren Linn Johansson, SSPF-samordnarna Marcus Terfelt och Dogol Kidane och kommunalrådet Filip Wiljander.

”Kul att det kommer hit en minister”, säger säger Rickard Callertun, senior socialsekreterare, längst till höger. Här tillsammans med socialsekreteraren Linn Johansson, SSPF-samordnarna Marcus Terfelt och Dogol Kidane och kommunalrådet Filip Wiljander.

Johan Kristensen

SSPF är tänkt som ett skyddsnät som vecklas ut innan det har hunnit gå så långt.

– Det absolut vanligaste är att skolan hör av sig. De kan säga: ”Den här killen har börjat försvinna iväg på rasterna och springer efter det tuffare gänget i åttan”. Ofta är det inte skäl till en orosanmälan, det är mer en magkänsla, säger Marcus Terfelt.

För att skolan ska kunna berätta för socialtjänst, polis och fritidsgårdar vilket barn det handlar om krävs att föräldrarna går med på att häva sekretessen.

– Vi får inte prata om barnet utan samtycke från föräldrarna, säger Marcus Terfelt.

Oftast är föräldrarna glada över att få hjälp. Men inte alltid. 

– Jag tror jag har fått tre nej sedan jag startade 2020. 

– När vi får nej kan det vara att föräldrarna också är kriminella och inte vill samverka med polisen, säger Dogol Kidane.

Kommunen kan då göra en orosanmälan för kunna ta sig an fallet.

Träffas varje månad

”Jag bjöd in ministern. Hon tycker om att se verksamheter som fungerar bra”, säger Filip Wiljander om besöket från socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M).

”Jag bjöd in ministern. Hon tycker om att se verksamheter som fungerar bra”, säger Filip Wiljander om besöket från socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M).

Kristian Pohl/Regeringskansliet

En gång i månaden träffar SSPF-samordnarna övriga parter i skyddsnätet. Ofta biträdande rektorer och kuratorer från skolorna, kommunpolis, socialsekreterare, trygghetsvärdar, fältassistenter, representanter från Stödcentum för brottsutsatta, Mini-Maria och fritidsgårdar.

– Då går vi igenom alla ungdomar vi har inskrivna, säger Marcus Terfelt.

Alliansen var beredd att skjuta till ytterligare pengar för ännu fler SSPF-samordnare, men hejdade sig.

De styrande partierna vill avvakta den utvärdering som ska göras i år efter en modell som Socialstyrelsen håller på att ta fram. Den ska säkerställa att alla kommuner som har SSPF använder metoder som forskning har visat hjälper barnen.

– Vi vill först se var vi får mest ”bang for the buck” innan vi lägger mer pengar på SSPF. Det värsta som kan hända om insatser inte är evidensbaserade är att de gör mer skada än nytta, säger socialnämndens ordförande Filip Wiljander.