Ungdomar i åldern 16 till 24 är den grupp i samhället som är mest utsatt för våld, enligt Brå:s Nationella trygghetsundersökning. Men arbetet att förebygga det våldet måste göras långt tidigare. Det menar Ung i Ekerö, som jobbar med detta i kommunens femteklasser.
– Vi måste våga sätta gränser innan våldet normaliseras, vi måste våga snitcha så att vi hjälper varandra att bli våra bästa jag, säger Linda Svalstedt Wiberg, ungdomskoordinator i Ung i Ekerö, framför en klass i Närlundaskolan.
Genom att hjälpa eleverna att få syn på strukturerna kring våld hoppas Ung i Ekerö att en sundare kultur ska byggas upp i skolorna.
Judit Nilsson
Hon och kollegan Malin Linderoth är här för att tillsammans med klassen identifiera vilket våld, både fysiskt och psykiskt, som finns på skolan och sedan träna på sätt att stoppa det.
Bitchblickar
För även hårda ord och tacklingar på fotbollsplanen är en form av våld, konstaterar klassen. Eller de tysta kränkningarna, som en dömande blick utdelad i syfte att förminska.
– Bitchblickar, de händer hela tiden, varje dag, säger en elev.
– Och att trängas i matkön, säger en annan.
Eleverna får sätta in post-it lappar med olika typer av våldshandlingar, stora som små, synliga som osynliga, längst med linjerna i en pyramid. Vanligt men inte så allvarligt hamnar längst ner på ena sida, ovanligt men allvarligt högst upp den andra.
Post-it lappar med olika typer av våldshandlingar, stora som små, synliga som osynliga, sätts längst med linjerna i en pyramid.
Judit Nilsson
– Stoppar vi inte våldet redan nu, så blir det normen och då blir det värre, och tillslut är vi här, säger Linda och pekar på toppen av pyramiden.
– Så kan vi inte ha det. Vi är alla med och bygger samhället och ni elever kan skapa de sunda normerna som blir grunden för en sundare skola. Ni blir samhällshjältar.
Rollspel
Utifrån olika scenarior får barnen därför rollspela lösningar – vad kan man göra om man ser att någon är utanför? Eller hur säger man till någon som slåss eller som säger homofobiska eller rasistiska saker?
– Övar man på att vara modig så blir man bättre på det, säger eleven Leia.
Hon tror att grupptryck är en viktig faktor när en våldsam kultur sprider sig.
– Det är som om det smittar, säger hon.
– Ja, i olika gäng blir olika normer okej, säger Ylva.
Sociala medier kan bidra till att osunda normer etablerar sig bland unga, menar eleverna. – Och så är det lätt att man fastnar i det, så att man inte hänger med kompisar, säger Acke, till höger i bild.
Judit Nilsson
Sociala medier kan bidra till särskilda normer, menar Lo.
– Det kan göra att folk tror att man ska se ut på ett särskilt sätt, till exempel, säger hon.
– På sociala medier kan det också komma upp saker som är olämpliga för barn, säger Liam.
– Och så är det lätt att man fastnar i det, så att man inte hänger med kompisar, säger Acke.
Tror på förbud
En lag mot sociala medier för barn under 16, likt den i Australien som första land i världen nyligen infört, tror eleverna kan vara en lösning. Men då behöver det vara kopplat till faktiska gränser, och inte bara en rekommendation.
– Om det bara står att det är 16-årsgräns så kan det lätt bli så att det känns som en cool sak. Som med spel som har 18-års gräns, säger Robin.
Den officiella åldersgränsen på 13 år som till exempel TikTok och Instagram har ger eleverna inte mycket för.
– Det verkar vara ganska lätt att göra konton på sociala medier även om man är ett barn, säger Naomi.