Fruängen

Älvsjöbon Nanushka Yeaman var på väg hem från Vippans loppis när olyckan var framme. Hon hade lastat cykeln tungt och tappade balansen. Cykeln välte och hon blev liggande på marken.

– Mitt högra knä vreds hårt om. Jag kunde inte sluta skrika. Jag är smärttålig men det här gjorde fruktansvärt ont, berättar hon.

Mitt i träffar Nanushka Yeaman på gång- och cykelbanan mitt emot Fruängens bollplan. Det var här hon trillade den 27 september – och skadade knäet så illa att hon fortfarande har kryckor.

En tråkig händelse, men också en händelse med ljusa inslag. Nanushka Yeaman fick så mycket hjälp på olycksplatsen att hon blir varm om hjärtat när hon tänker på det.

Olyckan inträffade på cykelbanan längs Vantörsvägen, i höjd med Fruängens bollplan.

Christian Lärk

Ringde ambulansen

Först kom två unga bröder fram, undrade hur det gått och ringde ambulansen. Sedan stannade ett svensk-brittiskt par i 60-årsåldern till. De hämtade ett täcke eftersom Nanushka Yeaman skakade så mycket.

– Det var ett sådant fint täcke också. Och kvinnan, som jag tror var pensionerad sjuksköterska, kände efter så att min nacke inte var skadad, berättar hon.

Det var en existentiell upplevelse.

Efter hand slöt fler upp. En kvinna gick och hämtade en flaska vatten. Och en grannes kompis och hans flickvän, som också varit på loppisen, kom med proteindryck och flapjacks.

– Det blev så trevlig stämning att någon sa att vi borde tända en lägereld. Det var en existentiell upplevelse. Jag kände mig buren av lokalsamhället. En fin känsla, när det är så mycket splittring och oro i samhället och världen, säger Nanushka Yeaman.

Veckans ros

Hon skickade en Veckans ros till Mitt i:s insändarsida för att tacka alla inblandade. Nu blev det en artikel i stället, om vad hjälpsamhet kan betyda.

– Jag önskar förstås att olyckan inte hade hänt. Men den ledde också till något positivt. Jag som tänker varje dag på hur samhället fick en fördjupad tillit till mina grannar i området, säger Nanushka Yeaman, som en gång startade Facebookgruppen Vårt Älvsjö/Solberga (då under namnet Tryggare Älvsjö/Solberga), just för att stärka den lokala gemenskapen.

"Jag kände mig buren av lokalsamhället", säger Nanushka Yeaman, som överväldigades av all hjälp hon fick på olycksplatsen.

Christian Lärk

Inställd danskurs

Grannens kompis och hans fickvän såg till att hennes cykel och saker kom hem den olycksaliga dagen. För henne själv blev det ambulans till Södersjukhuset och nio timmar på akuten. Det troliga är att korsbandet eller ledbandet skadats – rehabilitering väntar. Hon har jobbat hemifrån, går med krycka och har fått ställa in de danskurser som hon sett fram emot, bland annat i lindyhop.

– Det är jag ledsen för. Jag älskar att dansa och hoppas att det inte dröjer för länge innan jag kan göra det igen.