Stockholm
Från den 1 januari 2027 måste alla bostadsrättsföreningar, villaägare och hyresvärdar kunna erbjuda sortering av glas-, plast-, papp- och metallförpackningar i eller i närheten av den egna fastigheten.
– Vi kommer att få ett sophaveri, säger Christofer Fjellner (M), oppositionsborgarråd i Stockholm, som kräver att det politiska styret i stan ska agera för att fler ska undantas från det nya lagkravet.
I många äldre hus, särskilt i innerstan, blir det svårt att få plats med sorteringskärlen inomhus, framhåller han.
– Det kommer att bli kaos på gatorna. Det är helt orimligt att föreningar i exempelvis Gamla stan ska tvingas ta över det som i dag sköts på kommunens återvinningsstationer.
Blir vansinniga
I villa- och radhusområdena, där alla måste ställa ut fem sopkärl framför huset, blir det på många håll omöjligt att ta sig fram, enligt Fjellner.
– De flesta vet inte om det här. Men de som har förstått blir helt vansinniga.
Christofer Fjellner pekar på att den nya lagen om fastighetsnära insamling rymmer flera möjligheter att bevilja undantag och skickar bollen till styret.
"Ett regelverk som inte anpassas riskerar att slå fel, skapa irritation och minska legitimiteten för miljöarbetet", framhåller han i en skrivelse till kommunstyrelsen.
"Förstår synpunkten"
Åsa Lindhagen (MP), miljö- och klimatborgarråd i Stockholm, medger att det finns ett antal adresser där lagens bestämmelser om undantag kan tillämpas.
Åsa Lindhagen (MP), miljö- och klimatregionråd i Stockholm.
Pressbild
– Jag kan förstå att det finns en frustration och att det ibland kan vara svårt att få till lösningar. Vi håller därför på att titta på vilka kriterier som ska gälla för att få undantag. Stockholm vatten och avfall kommer att presentera en sådan lista under våren.
Hur ser du på kritiken att det blir fult, trångt och plottrigt med alla nya sopkärl längs gatorna?
– Jag förstår även den synpunkten. Men lagen tar inte hänsyn till skönhetsvärden. Och vi från stadens sida kan inte pusha något som inte har stöd i lagen. Kriterierna gäller bara hur fastigheten är utformad och var den är lokaliserad, säger Åsa Lindhagen.
Hård kritik mot nya lagen: "Gröna ytor massakreras"
Det blir fult, krångligt och dyrt. Och kostnaden landar hos de boende, fast det är producenterna som ska betala. Kritiken växer mot den nya lagen som tvingar alla att ordna egen förpackningsinsamling.
Länet
Pappkartonger, flaskor i olika färger, plåtburkar och plastskräp. Från den 1 januari 2027 måste alla husägare – inklusive bostadsrättsföreningar – ordna insamling av fem olika slags förpackningar i eller i närheten av den egna fastigheten.
Tanken är att det ska leda till ökad återvinning. För många bostadsrättsföreningar är det inget problem – i nybyggda fastigheter finns ofta rejäla soprum med gott om plats för de fem stora kärlen.
Men runt om i länet finns tusentals äldre flerbostadshus där sådant utrymme saknas.
Yrvakna bostadsrättsföreningar uppmanas nu att se över möjligheten att bygga nya miljöstugor på gården eller framför porten. Det kan då handla om investeringar på hundratusentals kronor som de boende själva får stå för via föreningsavgiften.
– Det är fastighetsägarens ansvar att följa den nya lagen. Det har inte lagstiftats om något ekonomiskt stöd för detta, så de behöver planera in kostnaden i sin budget, säger Helena Hölerman, verksamhetsutvecklingschef på SRV som sköter återvinningen i fem Södertörnskommuner.
Driver upp boendekostnaderna
Elvira Andersson, förvaltningsexpert på Fastighetsägarna Stockholm, är kritisk. Hon menar att det skulle behöva prövas rättsligt vilka investeringskostnader som får föras över på de boende.
Elvira Andersson, förvaltningsexpert hos Fastighetsägarna, tycker det är fel att bostadsrättsföreningar ska drabbas ekonomiskt av den nya lagen.
Pressbild
– Lagen är tydlig med att insamlingen ska vara gratis för hushållen och därmed också för bostadsrättsföreningarna. Avsikten var inte att överföra den typen av investeringskostnader från producenterna till brf:erna och i slutändan driva upp boendekostnaderna, säger hon.
Det finns också många exempel på hur kommunerna har höjt avfallstaxan med hänvisning till den utökade insamlingen, vilket strider mot producentansvaret, framhåller Elvira Andersson.
"Prata med varandra"
Kommunerna har olika modeller för att kompensera hushållen för de ökade insamlingskostnaderna. I Stockholm kommer många föreningar ändå att gå back – särskilt föreningar med få lägenheter som behöver tömma ofta på grund av platsbrist.
Om det inte får plats inomhus måste bostadsrättsföreningar för egen bekostnad bygga nya sophus ute vid gatan eller på gården, som här i Hammarbyhöjden.
Petter Beckman
– Det kan bli en utmaning att skapa lösningar där bidraget täcker insamlingskostnaden. Vi uppmuntrar små föreningar att prata med varandra och se om de kan hitta gemensamma lösningar för att få ner kostnaderna, säger Paul Hanborg, samordnare på på Svoa, Stockholm Vatten och Avfall.
Det blir en chockartad förändring.
Henrik Nerlund, sekreterare och kanslichef på Stockholms skönhetsråd, ser en annan risk med den nya insamlingslagen. När bostadsrättsföreningar runt om i stan börjar ställa upp stora, nya sopkärl mot gatan, utan någon samordning eller vägledning förfulas stadsbilden kraftigt, menar han.
Chockartad förändring
– Längs många gator med gröna gatumiljöer, särskilt de som är byggda på 1920- och 1930-talet, kan det blir en chockartad förändring. De gröna ytorna mellan husen och gatan kommer att bli helt massakrerade, säger han.
Henrik Nerlund från Stockholms skönhetsråd varnar för "kraftig förfulning" när gatorna börjar fyllas med nya sopsorteringskärl.
Petter Beckman
I en kritisk skrivelse till Stockholms kommunfullmäktige efterlyser han tydligare riktlinjer för hur insamlingen ska lösas och gestaltas rent fysiskt.
– Man kan inte klandra en enskild bostadsrättsförening för att de försöker följa lagen. Men om hela stadsdelar ska fyllas med nya sopkärl utan någon samordning eller planering, så blir det en ganska stor förändring, säger Henrik Nerlund.
Det säger lagen
Från och med den 1 januari 2027 ska alla fastighetsägare erbjuda fastighetsnära sortering av papper, plast, metall, färgat glas och ofärgat glas.
Kärlen måste stå inom 400 meter från fastigheten. Flera bostadsrättsföreningar kan komma överens om samarbeten där de exempelvis tar hand om några fraktioner var.
Kommunerna, som sköter insamlingen från fastigheterna, ska även fortsätta att erbjuda gemensam insamling av skrymmande papp- och plastförpackningar på lättillgängliga platser.
Källa: Naturvårdsverket
Vem betalar?
Kommunen sköter insamlingen och får betalt från producenterna, via Naturvårdsverket som adminstrerar processen.
Ersättningen till kommunerna täcker dock inte hela kostnaden, vilket gör att dessa skickar vidare en del av notan till fastighetsägarna via avfallstaxan.
Naturvårdsverket håller på att se över ersättningsnivån till kommunerna, som därmed kan komma att förändras.
Fastighetsägarna är skyldiga att följa lagen och det finns inget bidrag att få för de investeringar som krävs – något som kritiseras av organisationen Fastighetsägarna.
Källa: Naturvårdsverket, Fastighetsägarna
Henrik Nerlund från Stockholms skönhetsråd varnar för "kraftig förfulning" när gatorna börjar fyllas med nya sopsorteringskärl.
Petter Beckman
Fult, krångligt och dyrt: Hård kritik mot nya förpackningsinsamlingen
Undantag från kravet på förpackningsinsamling
Om insamling från fastigheten inte är möjlig "med hänsyn till trafiksäkerheten eller till fastighetens utformning eller lokalisering" kan insamling göras "från en plats så nära fastigheten som möjligt, dock högst 400 meter från gränsen till fastigheten."
Fastighetsägare som, efter att ha undersökt alla möjligheter, kommer fram till att det inte går att ordna egen insamling kan ansöka om undantag, med hänvisning till ovanstående punkter.
I Stockholm kommer dagens återvinningsstationer (ÅVS) att finnas kvar för insamling av skrymmande förpackningar. De flesta stockholmare har en ÅVS inom 400 meter. Eventuellt ska ännu fler ställas ut för att fylla de luckor som finns.
Källa: Avfallsförordningen, Stockholms stad