Länet

Pappkartonger, flaskor i olika färger, plåtburkar och plastskräp. Från den 1 januari 2027 måste alla husägare – inklusive bostadsrättsföreningar – ordna insamling av fem olika slags förpackningar i eller i närheten av den egna fastigheten.

Tanken är att det ska leda till ökad återvinning. För många bostadsrättsföreningar är det inget problem – i nybyggda fastigheter finns ofta rejäla soprum med gott om plats för de fem stora kärlen.

Men runt om i länet finns tusentals äldre flerbostadshus där sådant utrymme saknas.

Yrvakna bostadsrättsföreningar uppmanas nu att se över möjligheten att bygga nya miljöstugor på gården eller framför porten. Det kan då handla om investeringar på hundratusentals kronor som de boende själva får stå för via föreningsavgiften.

– Det är fastighetsägarens ansvar att följa den nya lagen. Det har inte lagstiftats om något stöd för detta, så de behöver planera in kostnaden i sin budget, säger Melissa Mangematin, på SRV, som sköter återvinningen i fem Södertörnskommuner.

Driver upp boendekostnaderna

Elvira Andersson, förvaltningsexpert på Fastighetsägarna Stockholm, är kritisk. Hon menar att det skulle behöva prövas rättsligt vilka investeringskostnader som får föras över på de boende.

Elvira Andersson, förvaltningsexpert hos Fastighetsägarna, tycker det är fel att bostadsrättsföreningar ska drabbas ekonomiskt av den nya lagen.

Pressbild

– Lagen är tydlig med att insamlingen ska vara gratis för hushållen och därmed också för bostadsrättsföreningarna. Avsikten var inte att överföra den typen av investeringskostnader från producenterna till brf:erna och i slutändan driva upp boendekostnaderna, säger hon.

Det finns också många exempel på hur kommunerna har höjt avfallstaxan med hänvisning till den utökade insamlingen, vilket strider mot producentansvaret, framhåller Elvira Andersson.

"Prata med varandra"

Kommunerna har olika modeller för att kompensera hushållen för de ökade insamlingskostnaderna. I Stockholm kommer många föreningar ändå att gå back – särskilt föreningar med få lägenheter som behöver tömma ofta på grund av platsbrist.

Om det inte får plats inomhus måste bostadsrättsföreningar för egen bekostnad bygga nya sophus ute vid gatan eller på gården, som här i Hammarbyhöjden.

Petter Beckman

– Det kan bli en utmaning att skapa lösningar där bidraget täcker insamlingskostnaden. Vi uppmuntrar små föreningar att prata med varandra och se om de kan hitta gemensamma lösningar för att få ner kostnaderna, säger Paul Hanborg, samordnare på på Svoa, Stockholm Vatten och Avfall.

Det blir en chockartad förändring.

Henrik Nerlund, sekreterare och kanslichef på Stockholms skönhetsråd, ser en annan risk med den nya insamlingslagen. När bostadsrättsföreningar runt om i stan börjar ställa upp stora, nya sopkärl mot gatan, utan någon samordning eller vägledning förfulas stadsbilden kraftigt, menar han.

Chockartad förändring

– Längs många gator med gröna gatumiljöer, särskilt de som är byggda på 1920- och 1930-talet, kan det blir en chockartad förändring. De gröna ytorna mellan husen och gatan kommer att bli helt massakrerade, säger han.

Henrik Nerlund från Stockholms skönhetsråd varnar för "kraftig förfulning" när gatorna börjar fyllas med nya sopsorteringskärl.

Petter Beckman

I en kritisk skrivelse till Stockholms kommunfullmäktige efterlyser han tydligare riktlinjer för hur insamlingen ska lösas och gestaltas rent fysiskt.

– Man kan inte klandra en enskild bostadsrättsförening för att de försöker följa lagen. Men om hela stadsdelar ska fyllas med nya sopkärl utan någon samordning eller planering, så blir det en ganska stor förändring, säger Henrik Nerlund.