Spånga/Bromsten

Det är den spanska entreprenören Rover Infraestructuras, som 2020 anlitades för bygget av tunneln som i dag binder samman Bromstensstaden med Bromstensvägen, som drivit rättsprocessen.

Rover Infraestructuras krävde dock mer än det dubbla: 85 miljoner kronor.

Överklagar domen

Men Trafikverket är inte nöjda och har överklagat domen i Solna tingsrätt.

– Vi kommenterar inte mer än så just nu eftersom detta är ett pågående domstolsärende, säger Erik Lundman, Trafikverkets projektchef för Mälarbanan.

Byggena av gångtunneln och kulverteringen av Spångaån har genomförts parallellt med utbyggnaden av Mälarbanan och Bromstensstaden.

Byggena av gångtunneln och kulverteringen av Spångaån har genomförts parallellt med utbyggnaden av Mälarbanan och Bromstensstaden.

Stefan Källstigen

Fraktades till andra kommuner

Ursprungligen investerade Trafikverket drygt 177 miljoner kronor i bygget av tunneln samt den nya kulvert som byggts i området för att Spångaån och Bällstaån ska klara av ökade vattenflöden och att översvämningar ska undvikas. Räknar man med skadeståndet blir notan 227 miljoner kronor.

I domstolen har Rover Infraestructuras lagt fram bevis på hur man tvingats till massiva merkostnader när jordmassorna visade sig vara betydligt mer förorenade än vad man trott.

Bild från 2023 av bygget av den nya kulverten vid Spångaån intill Bromstensstaden och själva Bromstensstaden. I domstolen har Rover Infraestructuras lagt fram bevis på hur man tvingats till massiva merkostnader när jordmassorna visade sig vara betydligt mer förorenade än väntat.

Bild från 2023 av bygget av den nya kulverten vid Spångaån intill Bromstensstaden och själva Bromstensstaden. I domstolen har Rover Infraestructuras lagt fram bevis på hur man tvingats till massiva merkostnader när jordmassorna visade sig vara betydligt mer förorenade än väntat.

Stefan Källstigen

Schaktmassorna som hela tvisten handlar om fraktades till deponier på bland annat Lidingö och i Nykvarn. Skadeståndet Rover krävt handlar om kostnader företaget dragit på sig för sanering och hantering av jordmassorna.

Välkänt att det funnits miljöfarligt avfall här.

Drogs med förseningar

Bygget av tunneln drogs med förseningar. Den skulle stå klar redan 2023 enligt Trafikverkets ursprungliga plan, men öppningen försenades först till sommaren 2024 för att sedan skjutas upp ytterligare till slutet av samma år.

Erik Lundman på Trafikverket (till vänster), säger att man överklagar tingsrättens dom.

Erik Lundman på Trafikverket (till vänster), säger att man överklagar tingsrättens dom.

Pekka Pääkkö

Mycket föroreningar

Massorna vid tunneln är inte de enda gifterna som upptäckts i området. Enligt staden har mängder av förorenade massor hittats när man byggt om Bromstens gamla industriområde till Bromstensstaden.

– Det är ju välkänt att det funnits verksamheter med miljöfarligt avfall här. Området är dessutom gammal havsbotten och grundvattnet ligger inte djupt, där kan det finnas föroreningar som kommer från verksamheter även utanför det gamla industriområdet, säger projektedaren Joakim Bejerskog.

Jordmassor behöver ofta riskbedömas

Den som hanterar jordmassor måste ta reda på dess innehåll.

Ofta behöver massorna undersökas genom provtagning, analys och riskbedömning av till exempel vilken påverkan de skulle ha på den plats de lagras eller ska användas.

Att deponera massor ska enbart göras när inga andra möjligheter finns, lokalt omhändertagande ska eftersträvas enligt Naturvårdsverket.

Källa: Naturvårdsverket