30 000 lägenheter från miljonprogrammet runt om i Stockholms län är i akut renoveringsbehov. Det menar Jenny von Platten på det statliga forskningsinstitutet Rise.
Lägenheterna närmar sig sin tekniska livslängd på 50 år, trots det har inga större underhållsåtgärder, som stambyte, gjorts i runt hälften av husen.
– Nu, 50 år efter utbyggnaden av miljonprogramshusen, finns stora behov av renovering, säger Jenny von Platten.
En del hyresvärdar har redan gjort omfattande insatser för att rusta upp husen medan andra fortfarande står i startgroparna för att utreda vad som behöver åtgärdas.
”Jag tycker att det är bra för mig, jag har precis gått i pension. Visst behöver det renoveras.” säger Tommy Skog som bor i Hallonbergen.
Pekka Pääkkö
För att finansiera upprustningen har många allmännyttiga hyresvärdar runt om i Stockholm varit tvungna att sälja av delar av sitt miljonprogramsbestånd.
– Man har argumenterat för att försäljning har varit ett sätt finansiera renoveringarna. Men det har också varit ett ideologiskt beslut i många kommuner, att kommuner inte ska äga en massa bostäder, säger Erik Stenberg, lektor i Arkitektur på KTH, som forskar om miljonprogrammen.
Medan Einar Mattson och Familjebostäder redan har rustat väntar omfattande arbeten för flera andra hyresgäster i västerort de närmsta åren.
När Svenska bostäder lanserade ”Järvalyftet” i början av 00-talet presenterades ett förslag på totalrenovering som skulle innebära 75 procent högre hyror – vilket ledde till demonstrationer.
Därefter har hyresvärdarna blivit bättre på att hitta lösningar som kompromissar mellan social och byggnadsteknisk hållbarhet, menar Erik Stenberg.
– Nu har man landat i ett förstärkt underhåll, där man gradvis byter ut komponenter istället för att göra omfattande renoveringar, säger han.
Idag har Svenska bostäder tagit fram samrådsavtal för att hyresgästerna själva ska få inflytande över vad som åtgärdas och vad den nya hyran blir.
Men enligt Hyresgästföreningen är det flera fastighetsägare som höjer standarden markant och hotar hyresgästerna med dra dem inför Hyresnämnden om de inte godkänner renoveringen.
”Jag har bott här i 16 år och fick stambyte i fjol. Men hyran är något dyrare än vanliga lägenheter. Nu med stambytet blev det dyrare.” säger Inge Kallin som bor i Hagalund. Foto: Pekka Pääkö
Pekka Pääkkö
Andra väntar ut sina förstahandshyresgäster och hyr ut på korttidskontrakt för att minska hyresgästernas inverkan när man börjar upprustningen.
En anledning kan vara att på senare år har många miljonprogram sålts till företag som ser möjligheter till vinst och värdeökningar genom att renovera upp miljonprogramshus med ett stort antal lägenheter.
Boende hos privata värdar i Tensta berättar om oron – underhåll innebär att hyresvärden passar på att göra en standardhöjning för att ta ut mer i hyra.
– Vi hade mögel i badrummet och fick kök och badrum utbytt. Då blev det mycket dyrare, säger en man som vill vara anonym.
Jenny von Platten konstaterar utifrån energianvändningen att det är i socioekonomiskt svaga områden som det största behovet av renoveringar för finns.
Men det är just dessa områden som är känsligast för hyreshöjningar i samband med renoveringar.
– En dåligt isolerad byggnad kräver mycket energi för att värmas och kan ha problem med drag och fukt, vilket i sin tur kan ha negativ påverkan på de boendes välbefinnande, säger Jenny von Platten.