En råkall novemberdag med sex minusgrader är det ganska tomt i Herrängsskogen. Men här och var finns tecken på att detta är ett välanvänt skogsområde: orange orienteringsstationer fästa på de kala träden.
– Det finns tre skolor i närheten, som använder skogen. Det är den enda skog som många barn här kommer till så den är jätteviktig, säger Anita Lundin, ordförande i Brännkyrka hembygdsförening.
Många andra använder förstås också den elva hektar stora Herrängsskogen, som ligger längs Vantörsvägen. Joggare, hundägare, barnfamiljer, flanörer – skogen är till glädje för många i ett Älvsjö som växer och förtätas.
Mur mot skogen
Reaktionen blev därför kraftig när exploateringsnämnden i juni gav markanvisning till två byggbolag, för bygge av totalt 200 bostäder i kanten av skogen. I nätuppropet "Parken Herrängsskogen behövs för hållbar stadsplanering" menar man att bostäderna kommer att bilda en mur mot skogen och minska allmänhetens tillgång till den. Man påtalar också att skyddsvärd ekskog riskerar att skövlas.
Naturskyddsföreningen är på samma linje.
– Många hör av sig till oss om byggen men vi hugger verkligen inte på allt. I det här fallet agerar vi. Längs en lång sträcka i skogen finns ekar som ingår i ett regionalt spridningssamband som det är känsligt att klippa av. Det är också en ganska intakt skogsmiljö, som pekats ut som livsmiljö för skyddsvärda arter. Vår ingång är att hela skogen ska sparas, säger Anders Tranberg, ordförande i Stockholms naturskyddsförening.
Vackra vitsippsbackar
Både Anita Lundin och Anders Tranberg har kontaktat exploateringsnämndens ordförande Johan Nilsson (M) med protester. Mitt i är med när trion möts i skogen. Här betonar Älvsjöbon Nilsson att stadens tanke är att ta så lite skog som möjligt.
– Att bygga utmed vägen är ingen dålig idé, menar jag. Vantörsvägen nämns som en framtida stadsgata i Stockholms översiktsplan. Om man tar lite av skogskanten, ska påverkan ska vara så liten som möjligt, säger han.
Anita Lundin ser tveksam ut. Hon berättar hur vackra vitsippsbackarna är om vårarna och om rådjur, rävar och harar som rör sig här. Bygger man hus kommer blomningen inte att synas från vägen och djuren får svårare att ta sig fram, resonerar hon.
Lovar att skogen bevaras
Dessutom finns många av de ståtliga ekarna nära vägen. Vad händer med dem om man bygger?
– Det måste man titta på. Husen behöver inte stå tätt ihop utan kan byggas där det inte står så många ekar. Det ser ju olika ut längs sträckan, säger Johan Nilsson.
I exploateringsnämndens markanvisning finns formuleringar om att fler byggprojekt i skogen kan komma senare. Det har väckt farhågor – och Anders Tranberg påpekar hur frestande det brukar vara att exploatera mer när infrastruktur för el, vatten och avlopp redan skapats vid ett första bygge.
Men här kommer Johan Nilsson med ett klart besked, som också kan ses som ett vallöfte.
– Så länge Moderaterna styr kommer vi inte att medverka till fler markanvisningar i skogen. Herrängsskogen ska bevaras, säger han.
Ett kulturlandskap
På vår promenad kommer vi fram till ett kompostområde nära Guldregnsbacken, där staden och dess entreprenörer lägger trädgårdsavfall. Om man alls ska bygga bör det vara här, menar Anders Tranberg och Anita Lundin. Johan Nilsson håller med om att det är ett tänkbart alternativ.
Här berättar Anita Lundin också att hembygdsföreningen anser att stadsradhus skulle stå i bättre samklang med miljön än lägenhetshus – och hon lyfter fram att skogen bör betraktas som ett kulturlandskap och en del av den unika villastaden.
– Skogen är en del av kulturhistorien här. När området började exploateras för hundra år sedan sparades grönska för människors välbefinnande. Det är lika viktigt i dag, säger hon.