Den som är behörig har klarat godkänt i svenska, matematik och engelska plus minst fem ämnen till.

Det är ett viktigt mått eftersom det krävs för att komma in på gymnasiet.

I Solna klarar sig allt fler, 87,1 procent av de som gick ut nian i somras jämfört med 82,9 procent läsåret innan.

Särskilt ökar behörigheten i de kommunala skolorna. Av 266 elever blev 230 behöriga, sju procentenheter upp från ifjol.

Mer stöd i år

Att få fler elever behöriga är hög prio. Hösten 2024 sköt skolnämnden in 20 extramiljoner till skolorna just för ändamålet.

– Nu har vi ett kvitto på att det lyckades, anser skolnämndens ordförande Eva Erikssons (S).

Tallbackaskolan fick mest per elev, totalt 2,6 miljoner kronor.

Även om förbättringen i statistiken är marginell, 76 procent behöriga jämfört med 75 i fjol, har pengarna gjort och gör skillnad, enligt rektorn Jonas Lindgren.

En speciallärare och en socialpedagog har anställts, där den senare jobbar nära elever med saker som problematisk frånvaro och social stöttning.

– Vi har mer stöd till våra elever idag än för ett år sen, tack vare pengarna.

Jonas Lindgren tror på bättre siffror nästa år. "Andelen nyanlända går ned något samtidigt som vi har börjat jobba mer med exempelvis dubbla lärare i svenska för andraspråk för att verkligen ge de elever som ligger nära ett E chansen att klara sig. Jag tror på en förbättring vad gäller gymnasiebehörighet för våra elever till 2026, det kan jag nästan utlova".

Stefan Källstigen

De har också möjliggjort npf-anpassning.

– Vi har en hög andel elever med någon form av npf-diagnos och har gjort rumsliga anpassningar med lugna studieplatser i alla klassrum och köpt in material för att få mer lugn och koncentration, som bänkcyklar för vissa elever.

Fristående klarar sig bättre

Trots ett lyft för de kommunala ligger samtliga fem fristående grundskolor högre i behörighet.

Skolnämndens Eva Eriksson ser ökad skolsegregation som förklaring, där resursstarka föräldrar i högre grad söker sig till fristående skolor vilket i sig ger mindre utmanande elevgrupper.

Går det att jämna ut gapet till de fristående?

– Absolut. Det föräldrar vill ha åt sina barn oavsett driftsform är en bra skola med bra lärare. Det ska vi ha och det jobbar vi hårt för.

Alla behöriga

Joakim Lindberg är rektor på fristående Noblaskolan. Här blev hundra procent av niorna behöriga.

– Det är ett mål vi har som vi brukar nå, man kan säga att vi har en omvänd nollvision. Det är eleverna som ska ha credden men det är också ett kvitto på hur duktiga lärare vi har och att organisationen funkar så alla får det stöd de behöver.

Nyckeln, menar Lindberg, är täta kunskapsmätningar för att se till att alla elever hänger med, och om inte, koppla in rätt insats. Ett arbete som levlas upp i nian, säger han.

– Förra årets nior gjorde en rejäl uppryckning sista läsåret och ökade också meritvärdet ordentligt.

Joakim Lindberg, rektor på Noblaskolan där alla nior blev behöriga. "Eleverna ska ha credden", säger han.

Noblaskolan

De goda resultaten har inte att göra med ett "enkelt" elevunderlag, säger Joakim Lindberg. Han berättar att behoven hos eleverna har ökat. Hade det funnits en kommunal skola i Frösunda så hade elevgruppen varit snarlik Noblaskolans, tror han.

– Det finns självklart skolor med tuffare utmaningar, men vi är en vanlig skola med vanliga elever.

"Inga glädjebetyg"

"Glädjebetyg" är något som poppar upp i skoldebatten då och då.

2022 kom en rapport från Stockholms universitet om att friskolor sätter mer generösa betyg jämfört med kommunala.

När Mitt i granskar Skolverkets siffror över relationen mellan nationella prov och slutbetyg, som kan vara en indikator på glädjebetyg, syns ingen tydlig skillnad mellan kommunala och fristående skolor i Solna.

– Få skolor är så noga med korrekt bedömning och sambedömning med nationella prov som vi, glädjebetyg förekommer inte, säger Joakim Lindberg.