Det var i slutet på maj som tre forskare vid KI upptäckte att de figurerade i falska annonser på Facebook och Instagram.

En av dem, diabetesprofessorn Kerstin Brismar, såg ut att påstå att ett visst diabetesläkemedel var farligt, och att hon förespråkade ett annat preparat.

– Väldigt olämpligt, och farligt om folk slutar med sin förskrivna medicin. Och det är obehagligt att någon kan stjäla ens identitet så här, har hon tidigare sagt till Mitt i.

Men de falska annonserna handlar inte bara om identitetskapning och att personer luras att köpa något som kan vara verkningslöst.

Kortet kapas

Det handlar också om bedrägerier, där en mycket högre summa dras från kontot och kortuppgifterna stjäls.

– Vi har anmälningar om fullbordade bedrägerier. Det handlar om flera tusen kronor, och det hade kunnat bli mer om inte korten spärrats, säger Johan Halling, brottsförebyggande samordnare vid bedrägerisektionen region Stockholm.

I annonserna "dubbas" filmsnuttar med ny text, men den som tittar noga kan se att läpparna inte synkar. De som ändå går på budskapet slussas vidare till en sida där produkten kan köpas.

Viktigt polisanmäla

Johan Halling säger att den nya tekniken, framför allt AI, möjliggör detta. Hittills har kändisar använts, ofta till investeringsbedrägerier. Nytt nu är att forskare och läkare kapas.

– Jag tror att det kommer att bli vanligare. Det är en blandning av annonsbedrägeri och kortbedrägeri, förutom olovlig identitetsanvändning. Sedan i maj har vi fått in en handfull anmälningar som en förundersökningsledare nu tittar på, säger han.

Hur bevisläget ser ut vill Johan Halling inte gå in på.

– Det finns polisiära metoder, och det finns alltid spår efter transaktioner. Men det är bra om den som råkar ut för sånt här sparar ner allt material.

Och mörkertalet är stort. Johan Halling uppmanar alla som drabbats att polisanmäla.

– Vi behöver stoppa det här.