Kvarnviken

Den syns på långt håll och är älskad av Vallentunaborna. En symbol för kommunen och en påminnelse om att det även i de centrala delarna var jordbruksmark för mindre än ett sekel sedan. Men förra våren slet vårvindarna sönder två av vingarna, som fick monteras ner av säkerhetsskäl.

Sedan dess har den inte sett ut som den ska.

Då vill man ju att den ska vara hel.

Väsby kvarn 1975.

Vallentuna bildarkiv/Roland de Thorey

Lars-Helge Strömqvist var en av de Vallentunabor som var med och såg till att kvarnen, som brann ner 2008, kunde byggas upp igen.

– Jag hade sågverket i närheten och bidrog med virke och gratis arbete. Parisa Liljestrand sa när det invigdes att det var tack vare att jag och andra ställde upp som den blev byggd, säger han när Mitt i Vallentuna når honom på telefon.

Han bor i närheten och kör ofta förbi.

– Det har varit roligt att se den varje gång. Men då vill man ju att den ska vara hel. Vingarna ska inte gå sönder på det där viset. När två vingar inte var riktigt gjorda blev jag lite irriterad.

Reparationen har dröjt.

Nu gör Lars-Helge Strömqvist återigen en insats för Väsby kvarn och bekostar hela återställandet av vingarna.

Krävs specialisthantverkare

– Jag tyckte det var lika bra och skulle tro den blir av i sommar. Det är duktigt folk från Öland som kommer och fixar det.

Gudrun Schön Johansson på Väsby kvarnförening säger att Lars-Helge Strömqvist varit mycket generös ända sedan återuppbyggnaden av kvarnen.

– På Kvarnens dag i september kom han fram ”se till att det blir gjort, jag betalar".

Att det har dröjt säger hon dels beror på att det är ont om kunniga hantverkare, dels på att det krävs mycket långt virke som är svårt att få tag i. Men att vingarna blåste sönder tycker hon inte är märkligt.

– Vingar går sönder. Vi har kvarn på Öland och har fått byta vingar två gånger.