Inflödet av bygglovsansökningar till Stockholms stad är högt och handläggningstiderna är långa.

Mitt i har tidigare rapporterat om att stockholmare faktureras för ansökningar – trots att avgiften ska reduceras eller tas bort helt om handläggningen tar längre än tio veckor.

Bygglovschefen Mikael Andersson Ståhl har förklarat det med den "mänskliga faktorn", men enligt flera källor till Mitt i sker faktureringen medvetet på uppdrag av ledningen.

– Det är ett systematiskt avdelningsövergripande arbetssätt som skiljer sig från rättspraxis och de vägledande domar vi har kring tidsfrister, säger en handläggare som vill vara anonym.

Internt mejl

Plan- och bygglagen säger att en kommun måste meddela den som söker bygglov om saknade uppgifter inom tre veckor. Om detta inte sker, ska ansökan räknas som komplett och handläggningstiden på tio veckor börjar gälla.

Enligt Mark- och miljööverdomstolen får kommunen inte justera tidsfristen i efterhand bara för att dokument ändras.

Men Mitt i har tagit del av ett internt mejl som skickades ut 2023 där ledningen instruerar personalen att förlänga tidsfristen vid kompletterande uppgifter, trots att kommunen inte meddelat att något saknas inom tre veckor.

"En ond spiral"

En som berättar om hur arbetet kan gå till är Thomas, som egentligen heter något annat.

Enligt honom tvingas handläggarna ibland leta efter små detaljer för att kunna förklara en ansökan som ofullständig och därmed "nollställa klockan" för att börja om – vilket strider mot rättspraxis. 

Anledningen till detta, säger han, är att bygglovsavdelningen är avgiftsfinansierad och att det påverkar både verksamhetens och stadens budget om pengarna inte kommer in.

– Vi har haft en kö i flera år som vi inte får bukt med. Det blir en ond spiral, säger han.

Svaret: "Inte min bild"

Enligt källorna följs detta arbetssätt fortfarande. När Mitt i kontaktar bygglovschefen Mikael Andersson Ståhl förklarar han:

– Jag borde ha varit tydligare med att endast en liten del beror på den mänskliga faktorn, majoriteten handlar om oklarheter i lagstiftningen.

Han säger att vissa situationer är svåra att tolka, som när en ändring ska betraktas som en komplettering eller en helt ny ansökan, och anser att praxis inte alltid är helt tydlig.

Men det arbetssätt som beskrivs i mejlet strider tydligt mot praxis?

– Det är inte min bild av hur vi jobbar. Vi har en stor avdelning och efter en omorganisation såg vi att arbetssätten spretade. På vissa enheter kanske man har gjort så här, på andra inte. Det är viktigt att vi blir tydligare internt och gör lika.

Mikael Andersson Ståhl, bygglovschef i Stockholms stad.

Lennart Johansson

Är det här ett sätt att täcka budgeten?

– Jag förstår att man tänker så. Det handlar om miljonbelopp som måste reduceras varje år och det påverkar så klart oss. Men budgeten får vi från politiken och vi har en kontinuerlig dialog.

Mikael Andersson Ståhl förklarar att de långa köerna beror på fler ansökningar än väntat under lågkonjunkturen. Hittills i år har 3 333 ansökningar inkommit, vilket är över 600 fler än motsvarande period förra året.

För att hantera detta erbjuds frivillig övertid, och samtal förs med politiken om långsiktiga lösningar.