Råsunda

– Välkomna in till ett magiskt rum fullt av historier!

Dörren slår upp till skolbiblioteket på Råsunda skola. Nyinköpta böcker, möbler och ett lästräd som eleverna varit med och tillverkat har flyttat in.

Förr kunde elever lätt läsa en Harry Potter-bok i årskurs fyra. Idag är det nästan på Lasse Maja-nivå.

Nu bjuds på saft och hallonmoussetårta.

– Det här var personalrum förut. Men det är ju biblioteket som ska vara i skolans hjärta, nära för alla, säger Mia Strandberg.

När hon kom in som skolbibliotekarie på Råsunda skola för ett och ett halvt år sen gallrade hon ut hälften av böckerna.

– Ett skolbibliotek ska inte samla på gamla klassiker, det ska vara elevernas närtid och nutid som styr. Böcker är färskvaror.

Pisa-resultat oroar

De svenska elevernas resultat i den så kallade Pisamätningen har i höst sänt chockvågor i skolvärlden. Tre av tio når inte upp till en grundläggande nivå i läsförståelse.

I Solna har 19 procent av eleverna för dålig läsförmåga.

Det bekymrar Mia Strandberg, som jobbat på olika skolbibliotek i 23 år.

– Förr kunde elever lätt läsa en Harry Potter-bok i årskurs fyra. Idag är det nästan på Lasse Maja-nivå. Jag måste titta hur många sidor det är när jag väljer in böcker, många orkar inte läsa en bok med över 200 sidor. Det är lite skrämmande.

Vad är risken, så som du ser det?

– Barnen tappar orden, språket, förmågan att argumentera.

Satsas på biblioteken

Med målet att väcka läslust startades ifjol en upprustning av Solnas skolbibliotek.

Råsunda är det femte i raden. 100 000 kronor satsas per skola, pengar som toppas med statsbidrag.

– Att bli en bra läsare vet vi från forskning gör att man klarar skolan bättre. Det är något vi jobbar väldigt intensivt med i Solna just nu, vi vill att tioåringar ska få bli riktiga bokmalar, säger skolnämndens ordförande Eva Eriksson (S).

De Råsundaelever som Mitt i möter i bibblans lässoffa på nyinvigningen hör till kategorin.

Aintik Bhawal i årskurs sex läser ofta flera böcker parallellt, deckare och manga är favoriter. Han är också med i en bokcirkel på Solna stadsbibliotek.

– Jag läser upp till en timme varje kväll. Sen brukar jag drömma om böckerna.

Att kunna läsa bra är viktigt, menar han.

– För att få ett bra ordförråd, för skolan men egentligen för hela livet. Också i vardagen när man kör tv-spel och behöver förstå funktioner och vad karaktärerna säger.

Allas ansvar vända trenden

Emma Rehn går även hon i sexan och har lånat en del i den amerikanska fantasy-serie hon slukar, The woven kingdom.

– Förut låg biblioteket i en källarlokal vid matsalen. Det var ganska stökigt och dystert ljus. Det här känns mycket mysigare.

Eleverna tipsar: Fixa en bra läsvana

Eleverna Emma Rehn, Mats Janke, Aintik Bhawal och Ludvig Örnebjer har knäckt koden för att få till bra lässtunder.

Mikael Andersson

Skaffa en rutin! Ibland kan det vara lätt att fastna i mobilen – sätt läsribban lågt. "Man kan börja med en kort stund, 5-10 minuter, före läggdags. Gör en kopp te så det blir en mysig stund. Ofta blir det att man fastnar längre i boken", säger Emma Rehn.

Prova olika! Läs på baksidan på böcker, testa olika genrer. "Jag blir uttråkad om det är en bok som inte passar mig. Känner man att det är svårt att komma in i boken när man gett den en chans, prova något annat", säger Mats Janke.

Gör en deal! Bestäm ett upplägg med föräldrarna. "Ibland glömmer jag bort läsningar och spelar i stället. Men nu kör vi på att jag alltid måste läsa i 20 minuter innan jag får spela", säger Ludvig Örnebjer i årskurs 2.

Mia Strandberg har fler idéer. Kan man dra igång boktips i klasserna, starta en bokcirkel eller låta eleverna själva tipsa varandra på bibblans instagramkonto?

Ska läsandet öka är skolbiblioteken en viktig pusselbit, menar hon.

– Jag är här fyra dagar i veckan. Så är det inte överallt. När läget är taskigt på skolor är det ofta bibliotekstjänsten som ryker först. Det bästa vore om pengar öronmärktes för att bemanna skolbiblioteken.

Men, säger Mia, alla behöver hjälpas åt.

– Läsningen hemma är inte samma som förr. Barnen får inte den högläsning som skulle behövas för att vända Pisa-resultaten. Där har föräldrar, egentligen hela samhället, ett ansvar.

Upprustningen av stadens skolbibliotek har pågått under 2025 och 2026.

Mikael Andersson