I studien har forskarna följt 4 810 högstadieelever i Stockholms län. De fick svara på en hälsoenkät vid tre tillfällen under ett år med frågor om skärmanvändning på fritiden, sovtider och depressiva symtom.
Enkäterna besvarades under åren 2016-2019, och den genomsnittliga eleven spenderade då 3-4 timmar om dagen framför en skärm. Syftet då var att ta fram en utbildning i psykisk hälsa till eleverna.
– I dag torde skärmtiden vara lika hög, eller högre. Jag har svårt att tro att den har minskat, säger Sebastian Hökby vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention.
Därefter har den insamlade datan använts för att se om det finns samband mellan skärmtid, sömn och depression.
Det visade sig då att de som använde skärm mer än genomsnittet på 3-4 timmar per dag sov mindre och hade sämre kvalitet på sömnen.
Depression
Sämre sömn ökade också risken för att drabbas av depression. Men bara för flickor. Omkring hälften av de höjda depressionsnivåerna kunde förklaras med att skärmtid haft en störande effekt på deras sömn.
När det gäller pojkar sågs skärmtid ha en direkt koppling till förhöjda depressionsnivåer, oavsett hur mycket sömnproblem som skärmtiden medförde.
Sebastian Hökbys råd till ungdomar är att avstå skärm någon timme innan sängdags.
– Ta helst inte med mobilen in i sovrummet alls. En del sover med mobilen under kudden, och störs av notifikationer som de känner att de måste titta på.
Sebastian Hökby uppmanar unga att lämna mobilen utanför sovrummet.
KI
Somnar senare
Och föräldrar bör vara medvetna om att under puberteten så förskjuts sömnrytmen, så att unga helt enkelt av biologiska skäl inte kan somna på sin tidigare vanliga sovtid.
– Det bör man respektera, både som förälder och skola, för om personen inte är trött men ändå måste lägga sig, så blir det lockande att ta med mobilen till sängs, säger han.
I höstas lanserade Folkhälsomyndigheten rekommendationer för skärmanvändning för unga personer, bland annat i syfte att främja bättre sömnvanor. Enligt dem bör ungdomar, 13-18 år, begränsa sin skärmtid till högst 2-3 timmar per dag.
Bättre skolresultat och hälsa med sovmorgon
Om unga sover mer minskar risken för depression – och de presterar bättre i skolan. Nu vill forskare få med sig skolor i en studie om att senarelägga skolstartstiden från klockan 08.00 till 09.00.
En tidigare studie vid Karolinska institutet, KI, visar att hälften av högstadieeleverna i Stockholms län sover mindre än åtta timmar per natt under skolveckan. Och unga behöver 8-10 timmars sömn per natt.
Studien visade också att deprimerade ungdomar sov i snitt 7,11 timmar per natt, jämfört med icke deprimerades 8,04 timmar.
För lite sömn ökar risken för depression, och även suicidtankar, enligt forskning. Omvänt konstateras att 30 minuter mer sömn på skoldagar gör oddsen för depression tio procent lägre.
Sex skolor
I ett nytt projekt vänder sig nu KI till högstadie- och gymnasieskolor för att se om senare skolstart är genomförbart, för att öka sömnlängden och på det sättet främja psykisk hälsa och skolprestation.
Sex skolor har anmält sitt intresse.
– Vi gör nu intervjuer med rektorer, och kommer även att intervjua elever och vårdnadshavare, säger Theresa Lemke, projektkoordinator.
Ännu är det för tidigt att säga hur rektorerna ställer sig till senare skolstart, säger hon.
Biologi
En allmän inställning till ungas sovvanor brukar vara att när de väl kommer i säng så har de mobilen med sig och släcker alldeles för sent.
Men att många unga sover för lite handlar också om biologiska förändringar som orsakar en förskjutning i sömnrytmen.
– Det sömntryck som byggs upp under dagen, så att vi blir allt tröttare, går långsammare hos unga. Och sömnhormonet melatonin frisätts också senare för dem, säger Theresa Lemke.
Om man senarelägger skolstartstiden med en timme så ökar det ungas sömn med ungefär en halvtimme, visar tidigare forskning.
Fungerar olika
Jack Wernström, 17, som går på Midsommarkransens gymnasium, tror inte att det skulle ha någon betydelse.
– Ibland sover jag för lite, ibland för mycket. Och vi är ju alla olika, säger han.
Hans pappa, Nicklas Wernström, som är med i skolan den här dagen för att de ska ha utvecklingssamtal, påpekar att eleverna på skolan redan nu börjar sent flera dagar i veckan.
– Det handlar ändå om att lägga sig i tid och få en bra dygnsrytm, tycker han.
Ibland sover jag för lite.
Vaknar när det är natt
12 882 ungdomar i årskurs 7-9 i 116 skolor i Stockholms län deltog i studien om sömnvanor.
De sov i snitt 7:53 timmar per natt under skoldagar och 9:18 timmar under helgen.
46 procent sov mindre än 8 timmar under skoldagar
18 procent sov mindre än 7 timmar.
Många ungdomar har en biologisk sömnrytm som inte är kompatibel med de vanliga skolstartstiderna. Skolstart klockan 08 innebär att de behöver vakna när deras biologiska klocka fortfarande är inställd på ”nattetid”.
Källa: Nationellt centrum för suicidforskning och prevention
Jack Wernström tror inte att senare skolstart skulle göra så stor skillnad för honom. Pappa Nicklas menar att det oavsett gäller att ha en bra dygnsrytm.
Angie Gray