Sportjournalisten Jacob Hård flyttade till Stora Gungans väg, precis intill Sandsborgs tunnelbanestation, 1997. Redan då började han intressera sig för husens historia och de senaste 28 åren har han hunnit med att bo i tre olika lägenheter i föreningen.

– Jag kom hit i samband med en SVT-inspelning och tänkte direkt: "här vill jag bo". Och så blev det, säger Jacob Hård.

Nu fyller bostadsrättsföreningen, med tre huslängor, 100 år och Jacob Hård har tagit upp den research han påbörjade för snart trettio år sedan för att skriva en jubileumsbok.

Husen under uppbyggnad 1925, sedda från Yrkesvägen. Att bygga dem tog bara ett halvår.

Privat

– Jag har hittat inbundna böcker med gamla handskrivna protokoll i ett plåtskåp i föreningens arkiv. Där läste jag: "10 februari 1925 bildades bostadsföreningen Stora Gungan".

Bodde inte i husen

Jacob Hård har läst igenom många protokoll och letat i arkiv. De som bildade föreningen för hundra år sedan var människor som var engagerade i politik och samhälle – men de bodde aldrig själva i husen. En av dem, Mathilda Staël von Holstein, var den andra kvinnan som blev advokat i Sverige.

I flera år hade föreningen problem med vägglöss i huset. Anticimex var på plats vid tre tillfällen och folk tältade på gården medan lägenheterna sanerades. 1936 lyckades man bli av med lössen. 

Mikael Andersson

I oktober 1925 stod huslängorna på Stora Gungans väg, Yrkesvägen och Skolvägen klara, bara ett halvår efter byggstart. Från början innehöll de 105 ettor, med 22 kvadratmeter stora kök.

– Då rådde enorm bostadsbrist och det var 100 procent arbetare som flyttade in. Jag har sett titlarna i protokollen, det var bland annat byggnadsarbetare och tobaksarbetare.

Dock var det inte alla som kunde betala den tusenlapp i insats som det kostade, så många lägenheter hyrdes ut.

– I stället höjdes hyrorna så att de boende skulle kunna betala av insatsen. Under depressionen på 1930-talet stod flera lägenheter tomma, säger Jacob Hård.

Skridskobana och lekhus

I dag karaktäriseras föreningens barnvänliga gård av blommor, träd och en lekplats, på vintern spolar de till och med sin egen skridskobana. Men så har det inte alltid varit.

– Tidigare fanns stränga regler om att man inte fick gå på gräset. Det var konservativt styrt och inte barnanpassat över huvud taget. Men på 1970-talet blev det en generationsväxling. Då svängde det, berättar Jacob Hård.

Den nuvarande lekplatsen byggdes 2016. 

Mikael Andersson

– Man byggde en lekplats 1976 och det mesta skulle göras kollektivt. Folk började vara ute på gården och äta tillsammans. Många som bodde här då bor fortfarande kvar.

I samma anda tar de boende, uppdelade i olika arbetsgrupper, i dag själva hand om trädgården och husen.

– Det bygger på en idé om att vi inte ska ha några anställda, men det händer att vi tar in entreprenörer ibland, säger Jacob Hård och ser mot en av fasaderna som är klädd i rosor.

– Jag älskar den här trädgården. Det var den jag föll för från början.