– Hej, välkomna ombord! säger Johan Berggren, befälhavare på KBV 031, som är Kustbevakningen Djurös största fartyg, utrustat för att klara alla uppdrag till havs. 

Nyligen var de med vid ett stort oljeutsläpp norr om Gotland, där ett fartyg hade släppt ut stora mängder palmolja i havet. KBV 031 har kapacitet att ta upp 265 kubikmeter olja till sina tankar ombord. Vid brottsmisstanke undersöker de även fartyget och förhör besättningen.

– Vi är utbildade att hantera alla situationer, man är beredd på allt. Det gör det här jobbet så roligt. Det är spännande, ingen dag är den andra lik. Plötsligt är det skarpt läge och man löser situationen på plats, säger Sofia Bergström, befälhavare på Kustbevakningens mindre fartyg KBV 311. 

Personal från Djurö var även med vid gasläckaget på Nordstream utanför Bornholm i höstas.

Sofia Bergström, befälhavare på KBV 311, Johan Berggren, befälhavare på KVB 031, och Jessika Janse, stationschef på Kustbevakningen Djurö.

Sofia Bergström, befälhavare på KBV 311, Johan Berggren, befälhavare på KVB 031, och Jessika Janse, stationschef på Kustbevakningen Djurö.

Angie Gray

150 nya kustbevakare ska anställas

Hela Stockholms skärgård, från norr till söder, är deras arbetsområde, plus en bra bit ut i Östersjön. Nu ska de växa mer och fortare än de gjort på decennier och anledningen är det nya, mer oroliga säkerhetsläget i Europa och Norden. 

De närmaste åren ska 150 nya kustbevakare anställas runt om i landet, varav några på Djurö.

– Vi ser verkligen fram emot det, vi behöver bli fler. Vi hoppas få nya aspiranter här på stationen redan i år, säger Jessika Janse, stationschef hos Kustbevakningen Djurö. 

Samtidigt har de fått grönt ljus från Värmdö kommun att bygga ut sin station, något de väntat på i många år. Det blir fler omklädningsrum och mer plats för allmänna ytor och kök, bland annat.

En av Kustbevakningens mindre båtar görs redo att dra ut på uppdrag.

En av Kustbevakningens mindre båtar görs redo att dra ut på uppdrag.

Angie Gray

Hur påverkar det nya omvärldsläget er? Med kriget i Ukraina och kanske inträde i Nato.

– Det innebär inga nya arbetsuppgifter för oss. Vi är redan en del av Sveriges krisberedskap och totalförsvar, och vårt uppdrag är att leverera hög kvalitet i det vi gör, även i en orolig tid, säger Jessika Janse. 

Färja med 300 personer drev fritt

Inte många vet hur många ansvarsområden Kustbevakningen faktiskt har. Vintern brukar bli mycket hamn- och gränskontroller, medan höst och vår handlar om fiskekvoter, miljöuppdrag och kontroll av utsläpp från båtar, enligt Johan.  

En viktig del av jobbet är att rädda liv. Som när en brand bröt ut på en Stena linefärja utanför Gotska Sandön i augusti förra året. Det ledde till att fartyget blev strömlöst och låg och drev med 300 personer ombord.

– Det var mörkt och blåsigt och vi var där för att eventuellt hjälpa till att bogsera henne, men det behövdes aldrig tack och lov. Personal ombord lyckades få igång elförsörjningen igen, berättar Johan Berggren. 

Vid dykolyckan utanför Björkvik i vintras var Kustbevakningen först på plats och kunde göra hjärt-lungräddning. 

"Kontoret" ombord på Kustbevakningens fartyg KBV 031.

"Kontoret" ombord på Kustbevakningens fartyg KBV 031.

Angie Gray

Stationen på Djurö är arbetsplats för cirka 50 anställda. De jobbar i skift, ofta intensiva pass på upp till en vecka då de bor ihop på fartyget.

– Man blir som en familj eftersom vi lever och bor ganska tätt ihop, säger Johan som just den här dagen har fullt upp att planera hela veckans middagar. 

Ny generation båtfolk

En del av Kustbevakningens jobb är förstås också att kontrollera hastighet och nykterhet till sjöss.

– Vi brukar säga att det är vårt sommarjobb, skrattar Sofia. 

Här märker de en större acceptans hos den yngre generationen att bli kontrollerade. Reglerna för alkohol på sjön har skärpts de senaste 20 åren. I dag är det samma regler till sjöss som på land, max 0,2 promille alkohol i blodet.

Ovanpå det här garaget är det tänkt att Kustbevakningens station på Djurö ska byggas ut. På bilden Jessika Janse, stationschef.

Ovanpå det här garaget är det tänkt att Kustbevakningens station på Djurö ska byggas ut. På bilden Jessika Janse, stationschef.

Angie Gray

Fritidsbåtarna har ökat markant sedan pandemin, enligt Djurös kustbevakare. Och det är en ny typ av båtmänniskor de har att göra med, som inte är uppväxta på sjön. Nybörjare på båt helt enkelt.

Det här gör också att de behöver hjälpa fler fritidsbåtar i nöd. Vanliga problem är mastbrott, grundstötningar, kollisioner och båtbränder.

– Det är roligt att fler upptäcker vår fina skärgård och oftast går det bra. Men ibland synkar inte kunskapen med båten man köpt, säger Jessika Janse och skickar med en uppmaning: Börja med en mindre båt som du klarar av och lär dig den först.

Kustbevakningen räddas kvar i Värmdö – får nya lokaler

Värmdö kommun räddar kvar Kustbevakningen på Djurö.

Hur? Genom att bygga ett nytt stationshus åt dem för flera miljoner.

Kommunen ska lägga 7,5 miljoner kronor på att bygga en ny anläggning åt Kustbevakningen.

Det handlar om en om- och nybyggnation av deras station på Djurö, med nya omklädningsrum, kontor och större allmänna ytor och kök för personalen, bland annat. Stationen behöver också moderniseras och anpassas efter dagens verksamhetskrav.

Varför är det här motiverat?

– Vi lever med stora omvärldsförändringar och ett förändrat säkerhetsläge där Kustbevakningen är en viktig aktör för att öka tryggheten i vår skärgårdskommun. Jag är glad att vi genom detta möjliggör en tryggad närvaro av Kustbevakningen i Värmdö, säger Carl Kangas (S), kommunstyrelsens ordförande.

Man säkrar på det här sättet också hyresintäkter till kommunens bolag Värmdö hamnar, som i dag ligger på 2,6 miljoner kronor per år, från Kustbevakningen.  

Kustbevakningen ute på uppdrag.

Kustbevakningen ute på uppdrag.

Kustbevakningen

Enligt Kustbevakningen själva är den här utökningen ett måste för att de ska kunna vara kvar i Värmdö, nu och på sikt.

– Hela Kustbevakningen är inne i en stor expansionsfas. Vi ska rekrytera cirka 100 nya medarbetare i hela landet och det kan innebära att vi även behöver utöka personalen på Djurö, säger Mattias Lindholm, pressekreterare på Kustbevakningen.

Vill gärna vara kvar på Djurö

Djuröstationen är redan i dag en av deras största stationer, med ungefär 50 anställda, enligt Mattias Lindholm, och de senaste åren har de blivit för trångbodda.

För Kustbevakningen är Värmdö en strategiskt bra plats, med sitt läge mitt i Stockholms skärgård, nära stora hamnar som Kapellskär och Norvik och nära de stora farlederna.

– Det är även nära in till Stockholm, och ut till Östersjön, där vi har uppdrag ibland. Så vi är väldigt glada att kunna vara kvar på Djurö, och att den här processen nu är igång, säger han.

Pengarna lånas ut från kommunen till det egna kommunala bolaget Värmdö hamnar AB, som bygger stationshuset, och beslutet fattades i början av april. Investeringen kommer att finansieras genom en höjd hyra för KBV.

Kustbevakningen Djurö

Antal anställda: Cirka 50

Personalen är fördelade på i första hand kombinationsfartyget KBV 031 och övervakningsfartyget KBV 311.

På stationen finns även ett par mindre, snabbgående båtar.

Närmaste stationer är Vaxholm och Södertälje. Därefter Gävle och Oxelösund.

Djuröstationens verksamhetsområde är hela Stockholms skärgård, från Nynäshamn i söder till Grisslehamn i norr, Mälaren i väster och Ålands Hav och Gotska Sjön i öster.

Stationen har funnits på Djurö sedan 1978 och 1980 flyttade man in i nuvarande lokaler.

Källa: Kustbevakningen