Sommaren 2020 fick stadsbyggnadskontoret in en tillsynsanmälan från allmänheten. Restaurang Glashuset på Strandvägen hade blivit större det senaste året, och anmälaren undrade om man verkligen fick bygga ut en kulturmärkt byggnad på det viset.

Nej, det fick man inte, menade staden då.

Stadsbyggnadskontoret konstaterade att det saknades bygglov för de två utbyggnaderna som ligger på varsin sida om den ursprungliga byggnaden, ritad av Peter Celsing 1955. Det saknades även förutsättningar att bevilja bygglov i efterhand eftersom tillbyggnaderna stred mot både detaljplanen och plan- och bygglagens regler om varsamhet och förvanskning.

Glashuset på Strandvägen, 12 mars 1959.

Sune Sundahl/Wikimedia Commons

Blåste sönder

I januari 2022 uppmanade staden Glashuset att ta bort tillbyggnaderna senast den 30 april 2022. Glashusets ägare menar dock att det inte handlar om tillbyggnader i juridisk mening. Både det enkla plasttaket och golvet i trall är helt oisolerade, säger vd:n Christos Neo.

– Våra markiser på uteplatsen hade blåst sönder fyra eller fem gånger, och varje gång kan det kosta över 100 000 kronor att återskapa. Därför gjorde vi en nödlösning med plast och gorillatejp.

Glashuset på Strandvägen.

Pekka Pääkkö

Christos Neo menar att kommunens handläggningstider är för långa, och att det gör det svårt att bedriva verksamhet.

– Jag skickade in de första ombyggnadsplanerna 2018. Det dröjde mer än två år innan jag fick svar från stadsbyggnadskontoret, och sedan dess har jag haft fem eller sex olika handläggare.

Stadsbyggnadskontoret påpekar att ni har gjort andra saker också, utan lov. Har ni varit slarviga?

– Vi har skickat in, men när du har en verksamhet har du inte alltid råd att stänga ner och vänta på beslut.

Christos Neo, mångårig restaurangprofil i Stockholm, driver Glashuset på Strandvägen.

Privat

När Glashuset inte tog bort tillbyggnaderna beslutade stadsbyggnadsnämnden i början av 2023 om både byggsanktionsavgifter och viten.

Glashuset skulle betala drygt 240 000 kronor för att de byggt utan bygglov, och riva tillbyggnaderna inom tre månader. Annars får de betala ytterligare 400 000 kronor i vite, och därutöver 200 000 kronor för varje period om tre månader som tillbyggnaderna står kvar.

– Vi ser självklart allvarligt på att fastighetsägare eller verksamhetsutövare utför åtgärder utan nödvändiga myndighetsbeslut, skriver Mary Tjernström, enhetschef bygglov Norrmalm och Östermalm, i ett mejl till Mitt i.

Verksamhetsutövaren säger att han har fått vänta orimligt länge på besked?

– Det stämmer att handläggningen av ärendet har tagit en del tid. Till viss del beror det på att vi var tvungna att skifta handläggare under pågående handläggning. Men det beror också på att sökande flera gånger har reviderat sina ansökningshandlingar.

Pekka Pääkkö

”Rätt att överklaga”

Glashuset har överklagat stadens beslut om rivning och viten. Först till länsstyrelsen, som gick på stadens linje, och därefter till mark- och miljödomstolen som var ute och inspekterade fastigheten i januari 2024.

– Man har rätt att överklaga och den processen har tagit många år, säger Christos Neo.

Vad gör ni om domstolen säger nej?

– Då får vi anpassa oss och bli som alla andra flyttfåglar och stänga den sista augusti, då blir Strandvägen mörk och tråkig på vintern igen.

Stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog (S) avböjer att kommentera Glashusets tillbyggnader med hänvisning till den pågående rättsprocessen.