Solna har ett mål om 800 bostäder per år. Det har funnits sedan åtminstone 2014 och har överlevt både politiska maktskiften och konjunktursvängningar.

Men nu anser arkitekter och andra medarbetare på samhällsbyggnadsförvaltningen inom fackförbundet Sveriges Arkitekter att det bör utgå.

Orsaken är att målet anses ha lett till, och leder till, forcerade detaljplaner och framhastade projekt där ett högt antal bostäder och snabbhet väger tyngre än kvalitet.

– Det saknas en tydlig vilja om hur staden ska byggas, utöver att man vill ha just 800 bostäder om året, säger Björn Hellberg som är arkitekt och jobbar med bygglov.

Ogenomarbetad arkitektur

Resultatet, anser facket, syns i Solnabornas bostadsmiljöer.

– Vi ser att den byggda kvaliteten generellt är låg. Arkitektur som inte är genomarbetad, bostäder som inte är funktionella och stadsrum som inte är trivsamma.

Problemet menar de har funnits länge men blivit tydligare över tid.

Menar ni att det som byggs i Solna är fult?

– Ja, till stor del. Sen pratar vi inte så mycket om stil utan hellre om hur det känns att vara på en plats, hur gedigna material man använt i fasaden och hur funktionell och trivsam en bostad är. 

Hur är det att jobba så då?

– Vi tycker det är tråkigt att det inte blir bra.

Solnas mål om 800 bostäder per år har funnits sedan åtminstone 2014. Men nu anser medlemmar i Sveriges arkitekter i stadshuset (till höger) att det är dags att ersätta det med ett kvalitetsmål.

Judit Nilsson

På frågan om vad, byggt eller planerat, som de anser håller låg arkitektonisk kvalitet säger Björn Hellberg att det vore olyckligt att peka ut enskilda projekt.

– Men om man vänder på frågan, finns projekt som blivit bra? Som vi ser det gäller det här brett i bostadsbyggandet, det är ungefär samma problem i nästan alla projekt vi får.

Frångår egna policyn

2022 antog Solna en arkitekturpolicy för nyproduktion.

Enligt Sveriges Arkitekter lirar inte de hus som byggs med policyn, i stället ligger fokus på att få fram maximalt antal bostäder.

De föreslår i ett yrkande som lämnats in till staden att målet om 800 bostäder ersätts av ett kvalitetsmål med lägre exploateringsgrad där projekten tas fram mer noggrant och följer policyn.

Kritikerna pekar inte ut något särskilt bygge i Solna utan menar att problemet är generellt i bostadsbyggandet i kommunen och har varit i flera år.

Judit Nilsson

Björn Hellberg utvecklar resonemanget:

– Om målet är 800 bostäder så mäter man också framgången utifrån det. Med ett annat mål kan man mäta framgång utifrån andra parametrar, som till exempel hur vi vill att staden ska upplevas, hur medborgarna tycker att den ska se ut. Då får man andra resultat, och kan förhoppningsvis också undvika en del av de brister som uppstår.

Solna anser ju att en hög byggtakt krävs för att ta ansvar för bostadsbristen. Har ni tagit hänsyn till det?

– Absolut, vi tycker att alla kommuner borde ta ansvar för bostadsbristen. Men om man skapar bostäder som inte är funktionella eller hus som inte anses attraktiva över tid, då är det inte bästa sättet att ta ansvar.

Håller inte med

Byggnadsnämndens ordförande Martin Eliasson (S) håller inte med om kritiken.

– Jag vill att målet ska vara kvar. Jag har inte sett att det som byggts de senaste tio åren skulle vara av undermålig kvalitet. Jag tycker inte heller att vi är extremt snabba och att det gör att vi missar saker, även om det säkert går att hitta enskilda byggnader som kunnat bli bättre.

Alla som bygger i Solna får en kopia av arkitekturpolicyn, men stadens mandat att styra över slutresultatet är begränsat, enligt Eliasson.

– Om vi kräver att ett hus ska ha en viss färg eller se ut på ett visst sätt så måste vi kunna motivera det på ett väldigt tydligt sätt.

Reglerat i avtal

Martin Eliasson anser att ledstjärnan 800 bostäder per år är motiverad ur flera synsätt.

– Vi har varit extremt tydliga med att det är viktigt att både gamla och nya Solnabor ska ha möjlighet till ett bra hem. Att ha ett mål handlar också om att vi ska ha något att planera välfärden mot: hur många skolor behövs, hur mycket äldreomsorg?

Martin Eliasson (S), byggnadsnämndens ordförande.

Pressbild

Därtill finns avtal att helga.

– Vi har förbundit oss mot regering och region att bygga bostäder för att få nya tunnelbanan och pendeltågsstation i Huvudsta. Det finns avtal om utbyggnad i Järvastaden.

Han är ändå öppen för en diskussion.

– Vi är i startgroparna att ta fram en ny översiktsplan för Solna och i ett sådant sammanhang är nog det bästa läget att diskutera ett sådant här mål.