Mitt i har tidigare rapporterat om hur antalet dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar i Stockholms län har minskat med drygt 30 procent – från 237 stycken till 163 – på tio år.
Att beroendemottagningar börjat dela ut Naloxon, ett livräddande motgift mot opioidöverdoser, tros vara en avgörande faktor. Trots det är majoriteten av de drogrelaterade dödsfallen fortfarande kopplade till överdoser med opioider.
Även fast Naloxon är receptfritt anser Socialstyrelsen att det krävs en lagändring för att verksamheter utanför hälso- och sjukvården ska kunna använda läkemedlet i tjänsten.
Därför uppmanar regionstyret regeringen att ändra lagen – så att ordningsvakter i kollektivtrafiken kan använda nässprayen.
– Varje år dör flera hundra personer till följd av opioidöverdoser, som hade kunnat förhindras om läkemedlet funnits till hands. När detta sker i kollektivtrafiken hade vår trygghetspersonal kunnat agera, säger Jakop Dalunde (MP) trafikregionråd.
Jakop Dalunde (MP) trafikregionråd. "Regionen och SL vill ta sitt ansvar – men då behövs en lagändring", säger han.
Miljöpartiet.
L: Inför direkt
Men på kommunnivå ser det annorlunda ut. I Stockholms stad har alla mobila ordningsvakter och väktare varit utrustade med Naloxon sedan årsskiftet.
Liberalerna, med oppositionsregionråd Amelie Tarschys Ingre i spetsen, menar att regionen borde kunna tolka lagstiftningen på samma sätt som Stockholms stad.
Hon poängterar att Liberalerna redan förra hösten la fram en motion för att tillgängliggöra Naloxon – utan att få gehör från styret.
– Liberalerna välkomnar att det rödgröna styret går vidare med vårt förslag. Samtidigt beklagar vi att styret inte är beredda att införa det direkt, utan att de nöjer sig med att skicka en hemställan till regeringen för att ändra lagstiftningen, säger Amelie Tarschys Ingre.
Amelie Tarschys Ingre (L), oppositionsregionråd i Stockholm.
Remi Lafvas
"Vridit och vänt på frågan"
Regionstyret pekar i stället på att det aldrig varit ett politiskt beslut – utan att väktarna i Stockholms stad själva tagit initiativ i dialog med sina arbetsgivare.
– Vi är öppna för att försöka hitta en liknande lösning i regionen, men det mest rättssäkra vore att lagen ändrades. Vi kan inte förutsätta att ansvaret att rädda liv ska tas av ordningsvakter som agerar på eget initiativ, säger Sandra Ivanovic Rubin (MP) ordförande i psykiatriutskottet.
Hur kommer det sig att förslaget dröjt?
– Regionen har vridit och vänt på frågan för att hitta en lösning, men landar i samma slutsats som Socialstyrelsen, att det behövs en lagändring för att vi ska kunna ge ett sådant här uppdrag.
Parallellt undersöker regionen om det redan nu går att ha Naloxon på vissa strategiska punkter i kollektivtrafiken där sjukvården kan arbeta.
Sandra Ivanovic Rubin (MP), ordförande i psykiatriutskottet i Region Stockholm
Fredrik Hjerling
Färre dör av narkotikaförgiftning i Stockholm
På tio år har det skett en stor minskning av dödliga överdoser i Stockholms län – i kombination med att fler sökt vård.
En liten sprayflaska pekas ut som avgörande.
– Man kan inte rädda sig själv – men man kan rädda sina kompisar, säger en beroendeläkare.
Antalet dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar i Stockholms län har minskat med drygt 30 procent – från 237 stycken till 163 – på tio år.
– Framför allt har överdosdödligheten minskat drastiskt. Det är en fantastisk framgång, säger Joar Guterstam, beroendeläkare vid Stockholms beroendemottagning.
Fler har fått vård
Det kan finnas flera förklaringar till att det är färre som dör. Joar Guterstam pekar bland annat på att Socialstyrelsen för tio år sedan ändrade riktlinjer för läkemedelsassisterad behandling. En del av ändringen innebar att sjukvården kunde utöka användningen av till exempel metadon för att behandla opioidmissbruk – något man varit restriktiv med tidigare.
Majoriteten av de drogrelaterade dödsfallen är fortfarande kopplade till opioider, som heroin och fentanyl.
– Det är de drogerna som är farligast ur ett överdosperspektiv, säger Joar Guterstam.
Men trenden går i positiv riktning, enligt Joar Guterstam. Jämfört med för fem år sedan har 200 fler opioidberoende fått hjälp av öppenvården i regionen, och bland dem syns en ökning av patienter i allvarligt opioidmissbruk – som erbjuds behandling som minskar dödligheten.
Joar Guterstam, beorendeläkare vid Stockholms beroendecentrum.
Privat
Nässpray räddar liv
Ytterligare en avgörande faktor kan vara nässprayen Naloxon, ett livräddande motgift mot opioidöverdoser, som började delas ut av beroendemottagningar för bara några år sedan.
– Man kan inte rädda sig själv – men man kan rädda sina kompisar. På gruppnivå blir det en säkrare miljö där färre dör.
I november kom däremot en oroande nyhet: Ett av de främsta läkemedlen mot opioidberoende, Subutex, slutar säljas på den svenska marknaden nästa år.
Subutex ges i form av en injektion en gång i månaden, för att lindra bland annat abstinenssymptom.
Joar Guterstam tycker det är bekymmersamt, men tror inte det leder till fler dödsfall – det finns fortfarande andra preperat som har någorlunda liknande effekt som patienterna får byta till.
– Det irriterande är att Subutex i dag fungerar väl för många, och det är även det nyaste preparatet. Så de patienter jag har som får Subutex har oftast provat alla andra alternativ innan, och tyckt att de mått klart bäst på det.
Färre injicerar
Hur många som totalt sett injicerar droger i Stockholm i dag det svårt att svara på.
– Antalet som injicerar droger verkar ha minskat något jämfört med för tio år sedan. Många yngre droganvändare beskriver det som ett stort steg att börja injicera, men det uppfattas inte alls som ett lika stort steg att ta en tablett till exempel.
Så många har sökt vård
Statistiken avser de som har fått diagnos via öppenvården i regionen.
Statistiken för 2025 är till och med den 17 november i år.
Opioider
2020: 1905
2021: 1893
2022: 1926
2023: 1932
2024: 2083
2025: 2174
Cannabis
2020: 1788
2021: 1638
2022: 1684
2023: 1815
2024: 2249
2025: 2073
Kokain
2020: 341
2021: 391
2022: 446
2023: 536
2024: 598
2025: 643
Källa: Region Stockholm
Drogrelaterade dödsfall
Statistiken avser antal döda efter läkemedels- och narkotikaförgiftningar i Stockholms län.
2015: 237 dödsfall.
2016: 201 dödsfall.
2017: 211 dödsfall.
2018: 226 dödsfall.
2019: 222 dödsfall.
2020: 169 dödsfall.
2021: 147 dödsfall.
2022: 175 dödsfall.
2023: 185 dödsfall.
2024: 163 dödsfall.
Än finns det ingen sammanställd statistik för 2025.
Källa: Socialstyrelsen
Här kan du få hjälp
Vid akuta situationer, ring 112.
Droghjälpen erbjuder information, stöd och rådgivning till alla som har funderingar över sin egna eller någon annans användning av droger. Kontakten sker via nätet och telefon.
Beroendeakuten finns på S:t Görans sjukhus, Vårdvägen 11. Beroendeakuten har öppet dygnet runt den som behöver akut beroendevård eller är påverkad och mår psykiskt dåligt.
Regionen har vuxenmottagningar med öppenvård. Här finns karta över mottagningarna i länet.
För unga upp till 25 år har Maria ungdom öppenmottagningar. Här finns karta över mottagningar i länet.
Källa: Region Stockholm
Majoriteten av de drogrelaterade dödsfallen är kopplade till opioider, som heroin och fentanyl.
Mostphotos