I närmare fem år har fastighetsjätten Kilenkrysset och Upplands-Bro kommun tvistat om vem som har "bättre rätt" till fastigheten Tång 2:2, en tomt i Brunna industriområde.

Efter att ett avtalsbråk blossade upp i januari 2020 gällande fastigheten valde Kilenkrysset att stämma Upplands-Bro kommun på 142 miljoner kronor.

Så började allt

Bakgrunden är det optionsavtal med löfte om ett markköp som parterna skrev 2012.

Avtalet handlar om den mark där företaget Altia är verksamt. Fram till sommaren 2019 hade Kilenkrysset betalat tomträttsavgäld, en sorts hyra till kommunen, på 780 000 kronor per år.

Därefter skulle Kilenkrysset få köpa loss marken för 20 miljoner kronor. Detta sa kommunen nej till då man ansåg att marknadsvärdet gått upp mycket mer.

”Vi har sagt att optionsavtalet inte kan vara gällande, med hänsyn till att värdet på marken är så oerhört mycket högre" sa kommundirektören Ida Texell i samband med att stämningshotet blev känt.

Därefter har tvisten haft sin gång mellan parterna.

Fredrik Kjos (M), kommunstyrelsens ordförande. Foto: Upplands-Bro kommun / Åsa Sommarström

Fredrik Kjos (M), kommunstyrelsens ordförande. Foto: Upplands-Bro kommun / Åsa Sommarström

Upplands-Bro kommun / Åsa Sommarström

Kjos: "Vi rättar oss efter beslutet"

I tingsrätten gick bolaget bet och man överklagade till hovrätten. Nu står det klart att även Svea hovrätt gör bedömningen att Upplands-Bro kommun hanterat frågan rätt.

– Jag konstaterar att hovrätten fastställer tingsrättens dom och vi rättar oss efter det beslutet. Det här handlar inte om en ovilja att sälja marken, men det måste ske inom jordabalkens och kommunallagens ramar, till marknadsvärde, säger Fredrik Kjos (M), kommunstyrelsens ordförande, i en kommentar på kommunens webbplats.

Kilenkrysset ska ersätta Upplands-Bro kommuns rättegångskostnader på närmare 900 000 kronor.

Jan Persson, grundare och vd, Kilenkrysset

Jan Persson, grundare och vd, Kilenkrysset

Pressbild / Kilenkrysset

Jan Persson: "Moraliskt sett har vi vunnit"

Kilenkryssets vd och grundare Jan Persson uppger för Mitt i att han och hans advokater nu överväger att överklaga Svea hovrätts domslut till Högsta domstolen. 

– Jag känner att allt vi har gjort har vi gjort rätt. Så moraliskt sett har vi vunnit. Vi jobbar i femton kommuner. Det finns ingen liknelse någonstans till hur dåligt detta är.

Jan Persson uttrycker att han tycker synd om mindre företagare som är verksamma i Upplands-Bro och säger:

– Men vi orkar, vi kan hålla på hur länge som helst. Vi har råd till det.

Föreslår förlikning efter miljonstämningen

Kilenkryssets vd och ägare Jan Persson vill förlikas med Upplands-Bro. I ett brev till kommunstyrelsen föreslår han att kommunen säljer fastigheten i centrum för den mycket infekterade avtalskonflikten.  "Kommunen tar detta på största allvar”, säger Upplands-Bros juridiska ombud.

Efter att ett avtalsbråk blossat upp i januari 2020 gällande en fastighet i logistikområdet i Brunna valde Jan Persson och hans företag Kilenkrysset att stämma Upplands-Bro kommun på 142 miljoner kronor.

Bakgrunden till tvisten är ett avtal med löfte om ett markköp som parterna skrev 2012. Detta menade kommunen inte längre gällde då markköpet blev aktuellt 2019

Första spadtaget i Kungsängen. Vid spaden, Jan Persson Kilenkrysset, Yvonne Stein Upplands-Bro, Veli-Matti Passinen Altia och Irene Seth Upplands-Bro.

Första spadtaget i Kungsängen. Vid spaden, Jan Persson Kilenkrysset, Yvonne Stein Upplands-Bro, Veli-Matti Passinen Altia och Irene Seth Upplands-Bro.

Pressbild / Kilenkrysset

När ärendet togs upp i Attunda tingsrätt i oktober 2021 gick Persson bet, kommunen hade bättre rätt till fastigheten och Kilenkrysset skulle betala kommunens rättegångskostnader. Bolaget valde då att överklaga till hovrätten. Enligt tidsplanen kommer målet att tas upp i början av nästa år.

Erbjuder förlikning

Nyligen fick samtliga ledamöter i kommunstyrelsen ett brev från Jan Persson. Han föreslår att parterna borde förlikas istället för att fortsätta tvista i domstol.

– Jag är redan för gammal, men jag vill inte bli ännu äldre. Jag har hållit på med detta i tre år, och det är stora pengar. Räntan för kommunen går upp med en och en halv miljon i månaden. Det är många dagisplatser, om jag säger så, säger Jan Persson.

I brevet skriver Jan Persson att företagets skadeståndsanspråk uppgår till knappt 142 miljoner kronor. ”Med dagens dröjsmålsränta är den årliga räntan drygt 16 miljoner kronor per år”. I brevet skriver Persson att det för kommunens del rör sig om ”knappt 40 miljoner kronor”.

Jan Persson, grundare och vd, Kilenkrysset

Jan Persson, grundare och vd, Kilenkrysset

Pressbild / Kilenkrysset

Tillsammans med brevet bifogades även ett förslag på förlikning samt ett förslag på köpeavtal för den aktuella fastigheten som tvisten gäller. Perssons förslag är att Kilenkrysset får köpa fastigheten för 50 miljoner kronor.

Det finns inte bara en fastighetstvist mellan parterna. I mark- och miljödomstolen ligger ett ärende som berör att kommunen vill att tomträttsavgälden för fastigheten ska höjas. Detta mål ligger vilande i väntan på beslut i fastighetstvisten.

Den aktuella fastigheten i Upplands-Bro sett från drönarvy.

Den aktuella fastigheten i Upplands-Bro sett från drönarvy.

Pressbild / Kilenkrysset

”Jag är rädd om skatte­betalarnas pengar”

Kommundirektören Ida Texell låter förvånad över det faktum hur Jan Persson valt att agera. Hon understryker att man står mitt i en rättstvist och att det normala är att sekretess råder kring eventuella förslag på överenskommelser mellan parterna.

Ida Texell säger också att eventuella bud vid en förlikning måste stå i proportion till vad marken är värd, men att det ytterst är ett beslut för kommunfullmäktige att ta – inte kommundirektören. Upplands-Bro har under processens gång låtit värdera marken och kommit fram till att den är värd 150 miljoner.

Ida Texell, kommundirektör, Upplands-Bro kommun

Ida Texell, kommundirektör, Upplands-Bro kommun

Upplands-Bro kommun

– Jag är rädd om skattebetalarnas pengar och mitt uppdrag är att göra så rätt och riktigt som jag kan, och i det här fallet lyssna på våra jurister och de råd som de ger oss, säger Ida Texell.

Vid tidpunkten för att den här artikeln skrivs rör det sig alltså om minst 182 miljoner kronor vid en eventuell förlust för kommunen i hovrätten. På bordet finns nu alltså även Perssons förslag om förlikning på 50 miljoner.

Vad är mest ansvarsfullt i relation till skattebetalarna? 

– Att det prövas av rättsvårdande instans. Och jag betonar en gång till: Upplands-bro har redan har vunnit en gång, säger Ida Texell.

Jonas Nilsson, advokat, Foyen Advokatfirma

Jonas Nilsson, advokat, Foyen Advokatfirma

Pressbild

Advokatens bild av läget

Jonas Nilsson arbetar som advokat på Foyen advokat­firma och företräder Upplands-Bro i tvisten.

– Kommunen tar detta på största allvar. Sen kan jag säga att generellt sett så måste man som politiker vara försiktig med kommuninvånarnas medel. Samma övervägande har ju kanske inte en företagsledare att göra, säger Jonas Nilsson.

Han tillägger även att det finns: ”kommunalrättsliga bestämmelser som begränsar möjligheterna att ingå i en förlikning”.

När Mitt i talar med Jan Persson återkommer han till att räntan på en och en halv miljon kronor i månaden skulle ha varit extremt mycket pengar för honom. Han frågar sig om kommunen har en helt annan syn på saken.

– De kanske har en kista att ösa pengar ur, säger han.

Vad skulle du gjort om du gick i kommunens skor?  

– Jag skulle direkt ha tagit en förlikning. Jag skulle inte våga spela med skattebetalarnas pengar så här.

Jag betonar en gång till: Upplands-bro har redan har vunnit en gång.

Detta har hänt

Bakgrunden är det options­avtal med löfte om ett markköp som parterna skrev 2012. Avtalet handlar om den mark där företaget Altia är verksamt. Fram till sommaren 2019 hade Kilenkrysset betalat tomträttsavgäld, en sorts hyra till kommunen, på 780 000 kronor per år.

Senast den 30 juni 2019, skulle Kilenkrysset få köpa loss marken från kommunen, till ett pris på 20 miljoner kronor, men det här sa kommunen alltså nej till – trots att det står i avtalet.

”Vi har sagt att optionsavtalet inte kan vara gällande, med hänsyn till att värdet på marken är så oerhört mycket högre, sa kommundirektören Ida Texell i samband med att stämningshotet blev känt.

Kommunen har låtit göra två olika värderingar där de kom fram till att fastigheten var värd mellan 90 och 150 miljoner.

Tingsrätten gick helt på kommunens linje i oktober 2021. Kilenkrysset har överklagat ärendet och hovrätten väntas ta upp detta i början av nästa år. I maj 2023 föreslår Kilenkrysset en förlikning där fastigheten säljs till dem för 50 miljoner kronor.

Källa: Mitt i

Jan Persson och den aktuella fastigheten i Upplands-Bro med namnet Tång 2:2.

Jan Persson och den aktuella fastigheten i Upplands-Bro med namnet Tång 2:2.

Pressbild/Kilenkrysset

Föreslår förlikning efter miljonstämningen

Kilenkrysset stämde Upplands-Bro på 142 miljoner. Efter förlust i tingsrätten överklagade bolaget till hovrätten

Fastighetsjättens nederlag: "Moraliskt har vi rätten på vår sida"

Fastighetsbolaget Kilenkrysset stämde Upplands-Bro kommun på 152 miljoner efter ett infekterat avtalsbråk. Nu har dom meddelats: Kilenkrysset får inte en krona, istället tvingas man betala miljoner för kommunens rättegångskostnader.

I centrum för konflikten står fastigheten Tång 2:2 och vem som har rätt till denna.

Bakgrunden till att Kilenkrysset valde att stämma kommunen är det optionsavtal med löfte om ett markköp som parterna skrev 2012.

Skulle få köpa loss marken

Avtalet handlar om den mark där företaget Altia i dag är verksamt. Fram till sommaren 2019 hade Kilenkrysset betalat tomträttsavgäld, en sorts hyra till kommunen, på 780 000 kronor per år.

https://www.mitti.se/nyheter/markstriden-gar-vidare-nu-stams-kommunen-pa-152-miljoner/lmtac!7693819/

Senast den 30 juni 2019, skulle Kilenkrysset få köpa loss marken från kommunen, till ett pris på 20 miljoner kronor, men det här sa kommunen alltså nej till – trots att det står i avtalet.

– Vi har sagt att optionsavtalet inte kan vara gällande, med hänsyn till att värdet på marken är så oerhört mycket högre, sa kommundirektören Ida Texell till Mitt i när kommunen gav sin bild då stämningshotet från Kilenkrysset blev känt.

Kommunen lät göra två olika värderingar där de kom fram till att fastigheten var värd mellan 90 och 150 miljoner.

Tvisten gick till domstol

Tvisten gick hela vägen till Attunda tingsrätt. Där yrkade Kilenkrysset på att tingsrätten i första hand skulle fastställa att de hade "bättre rätt" till fastigheten än kommunen.

I andra hand menade man att tingsrätten skulle förpliktiga Upplands-Bro kommun att betala ut ett skadestånd på 141 835 175 kronor plus ränta.

https://www.mitti.se/nyheter/mitt-i-avslojar-upplands-bro-kan-stammas-pa-70-miljoner-kronor/lmskr!7407053/

Tingsrättens besked

Nu meddelar tingsrätten att man går helt på kommunens linje och lämnar Kilenkryssets talan utan bifall.

– Det är oerhört tråkigt, och visar på att något är fullständigt fel i det juridiska systemet. Alla var överens under rättegången, både kommunens företrädare och vi, om att detta aldrig var tanken när vi gjorde upp affären för nästan 10 år sedan säger Jan Persson vd och ägare Kilenkrysset, i ett pressmeddelande.

https://www.mitti.se/nyheter/vdn-stammer-kommunen-beredd-att-driva-det-hur-langt-som-helst/lmsks!7412543/

Persson meddelar samtidigt att han kommer överklaga utgången och "strida till högsta instans".

– Moraliskt har vi rätten på vår sida, nu är det upp till nästa instans att pröva om moralen i en affär har något värde eller om kommunen får lov att bete sig precis hur som helst gentemot fastighetsägare, säger Jan Persson och fortsätter:

– I praktiken innebär domen att den här kommunen kan lura till sig en fastighet med ett markvärde om mer än 160 miljoner kronor. Ett handslag räcker tydligen inte i den här kommunen.

"Vi har som vi ser det sparat in 152 miljoner "

Hos kommunen välkomnar man domslutet.

– Domen är positiv för kommunen och de skattebetalare som bor här. Vi har som vi ser det sparat in 152 miljoner som annars skulle ha gått till en privat aktör, säger Sara Eklind, kommunikationschef.

– Det är bra att man fastslår att vårt agerande varit korrekt och att man heller inte funnit något som talar för att kommunen har agerat på ett sätt som medför skadeståndsskyldighet, säger Ida Texell, kommundirektör.