Rågbullarna på det gröna glasfatet på köksbordet i villan i Saltsjöbaden ser anspråkslösa ut. Men en aning fänkål gör dem minnesvärda. Inga Malmqvist har bakat ­efter sin svärmor Irmas recept.

– Morsan var fantastisk på att laga mat. Även om det var enklare saker som bönor eller pytt så var det alltid med finess, säger Göran Malmqvist, 82.

Det tyckte prins Eugen också som i hennes slutbetyg den 10 juli 1937 skrev att hon visat sig ”synnerligen kunnig i såväl enklare som finare matlagning och bakning”.

1931 började 17-åriga Irma Samuelsson som kokerska hos prinsen på Waldemarsudde. Drygt 50 år senare skrev hon ner sina minnen från slottsköket. 

Irmas rågbullar uppskattades av prins Eugen och är ett av flera recept som finns med i boken.

Johan Kristensen

Hittades på vinden

Hon berättar bland annat att prinsen tyckte mycket om rågbullarna.

Efter Irmas bortgång 2007 har Göran Malmqvist haft sin mammas anteckningar. Nu har hans fru Inga och konstvetaren Tulla Grünberger förvandlat texterna till ”I prins Eugens tjänst”. 

Men vägen från anteckningsblock till inbunden bok var ingen räkmacka. Skrivandet tog en paus när de hittade 70 kärleksbrev i en låda på vinden. Irma och Görans pappa Arendt skrev till varandra när hon jobbade på prinsens sommarställen i Kivik och Örgården utanför Vadstena.

Boken blev inte bara en kärleksskildring till mat utan också mellan två människor.

”Nyss såg jag ett makalöst vackert stjärnfall. Det varade i flera sekunder och jag hann önska två gånger vad jag kärast ville. Att det handlade om dej också kan du säkert räkna ut. God natt, dear!”, skriver Irma till Arendt.

Eftertraktat recept

Prins Eugen välkomnar gäster till Waldemarsudde 1938. Han åt alltid pepparkakor till frukost.

Wikimedia commons

Prinsen åt allt från sköldpaddssoppa till enklare ärtpuré och glass, skapad av is från ett framgrävt isblock.

Alla recepten var hemliga och fick inte lämna Waldemarsuddes kök. Särskilt eftertraktat var receptet på prins Eugens pepparkakor som bara mamsell kunde. Men när prinsen gått bort fick Irma det.

Hon skrev ner det och 74 andra recept i en anteckningsbok märkt ”Kokrecepter”.

”Vi sällskapade i åtta år innan vi gifte oss. Vi var fattiga som kyrkråttor eftersom Arendt studerade och min lilla lön inte var stor”, skriver Irma.

Prinsen efterskänkte lånet

Men prinsen var generös och lånade Arendt 2 000 kronor under studietiden och ”en ansenlig summa pengar” för att de skulle kunna köpa en tomt i Saltsjöbaden där de byggde ett hus.

”Men när vi kom för att betala tillbaka skulden tackade prinsen och sade att de får Arendt behålla”, skriver Irma.

– Normalt skriver man inte ner sådana här historier. Det är tack vare Irma vi kan se till att den här historien blir skriven. Boken är en hyllning till henne, säger Tulla Grünberger.