Huddinge

Just nu pågår rättegången i Södertörns tingsrätt där sju personer står åtalade för en rad grova brott, dels mot en jourhemsfamilj, dels mot tjänstepersoner och politiker i Huddinge kommun.

Bakgrunden är ett LVU-ärende där tre barn placerades hos jourhemsfamiljen under hösten 2024. Det var i mars förra året som de kidnappades från jourhemsfamiljen och fördes utomlands. I samband med det utsattes jourhemsfamiljen för våld och hot om våld för att hindra dem från att göra en polisanmälan.

När allt det här hände var det knäpptyst från kommunens sida, förutom ett kortare telefonsamtal initialt.

Enligt polis och åklagare är anstiftaren barnens pappa, men han befinner sig i ett land som Sverige inte har utlämningsavtal med och kan därför inte åtalas.

Nu riktar jourhemsfamiljen, via sin advokat Mikael Gonzalez, kritik mot Huddinge kommun, vilket P4 Stockholm var först med att berätta.

Mikael Gonzalez är målsägandeboträde åt jourhemsföräldrarna.

Johannes Grahn

Familjen kände sig väldigt utlämnad och upplevde att de inte fick något stöd av Huddinge kommun.

– När allt det här hände var det knäpptyst från kommunens sida, förutom ett kortare telefonsamtal initialt. De låg på konsultföretaget för att komma i kontakt med socialtjänsten, men upplevde inte att de fick något gehör alls. Ett par månader senare sker brandattentatet mot deras hem, men inte heller då fick de någon kontakt, säger Mikael Gonzalez.

Anmälde att personuppgifter inte vad skyddade

Camilla Broo, kommundirektör i Huddinge kommun, har en annan bild.

– Enligt de uppgifter som jag har fått är det inte så det har gått till. Men jag har full förståelse för att man kan uppleva situationen olika och att det varit extremt påfrestande. Jag kan inte gå in i det enskilda ärendet och kommentera vad som har gjorts och inte gjorts, men enligt de uppgifter jag har fått har det funnits kontakt, säger hon.

Camilla Broo, kommundirektör i Huddinge kommun.

Anna Z Ek

Familjen visste inte heller om att tjänstepersoner och politiker i Huddinge hotats, och att hoten fortsatte efter att barnen fördes bort.

En brännande fråga i ärendet är hur de åtalade kunde veta var barnen befann sig. Mamman i jourhemsfamiljen reagerade på en händelse då hon ett par veckor före bortförandet var på vårdcentralen tillsammans med barnen.

– Hon berättade för sjukvårdspersonalen att barnen hade skyddad identitet, men fick till svar att det inte var så. Hon kontaktade då socialtjänsten med de här uppgifterna, men upplevde att det avfärdades, säger Mikael Gonzalez.

Camilla Broo kan inte kommentera det enskilda fallet, men säger att skyddade personuppgifter hanteras mycket strikt och involverar flera myndigheter.

– Upplevelsen att inte bli tagen på allvar är något som vi tar på absolut största allvar, säger hon.

För jourhemsfamiljen har det som hänt omkullkastat hela deras värld.

– De mår fruktansvärt dåligt, de beskriver det som att de är helt andra personer i dag. Och de säger att de aldrig kommer att vara familjehem igen, säger Mikael Gonzalez.