Fredrik Charpentier Ljungqvist, historiker och klimatforskare vid Stockholms universitet, har nyss släppt boken Corona – ett historiskt perspektiv på vår tids pandemi. Den svartvita bilden visar Statens bakteriologiska laboratorium i Solna 1969. Här tillverkas vaccin mot Hongkonginfluensan i hönsägg. Foto: Weine Lexius, EXP, TT / Pekka Pääkkö

Inte första gången Stockholm drabbas av dödlig pandemi

Coronaviruset har slagit hårt mot Stockholm. Men det är inte första gången staden härjas av en smitta. Mitt i träffade historikern Fredrik Charpentier Ljungqvist, som gjort en djupdykning i vår sjukdomshistoria.

  • Publicerad 15:27, 8 jan 2021

Aldrig tidigare har ett nytt vaccin stoppat en pågående pandemi. Ifall det eventuellt skulle hända med corona skulle det vara historiskt unikt.

Corona har av många setts som någonting unikt. Men under historiens gång har otaliga farsoter dragit genom Stockholm.

– Det som främst skiljer den från andra pandemier är den extrema responsen i världen, säger historikern Fredrik Charpentier Ljungqvist, som nyss släppt boken Corona, där han sätter vår tids pandemi i ett historiskt perspektiv.

Allt annat, från smittkurvans form till vidtagna och föreslagna åtgärder, har historiska föregångare, menar han.

Pest...

Sveriges sista pestepidemi bröt ut 1710. Sjukdomen härjade redan i Europa, och skepp som anlände Stockholms hamnar sattes i 40 dagars karantän.

– Man visste då ungefär hur smittan spreds, och åtgärder vidtogs för att begränsa kontakter mellan människor. Men det räcker att en enstaka person inte följer karantänsbestämmelserna, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Precis det är vad man tror hände. Skeppare bröt karantänen, och utbrottet var ett faktum.

– Karantän har bara fungerat på platser där smitta inte redan kommit in. I regel misslyckas karantän under pågående epidemier, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Stockholmare belades med utreseförbud. Hus med smittade markerades ut. Pestkyrkogårdar anlades, en som Vanadisvägen i dag går över. Smittan spreds ändå likt löpeld.

... eller kolera

Med urbaniseringen av Sverige kom koleran. Tarmsjukdomen orsakas av en bakterie, som 1834 togs in i staden av en tullare, som gått ombord på ett engelskt fartyg i Tegelviken.

Mellan augusti och oktober dog ungefär 120 personer varje dag.

Försök gjordes att isolera de sjuka. Folk sattes i karantän. Kolerasjukhus inrättades.

Sjukdomen återkom under flera år och 1853 års epidemi skördar ungefär 3000 liv.

– Koleran var svår att stoppa. Den spreds av dåligt vatten. Staden växte, och saniteten hängde inte med, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Redan då anar man detta. Koleran ska därför ha snabbat på grundandet av stadens första vattenverk, Skanstullsverket, vid Årstaviken. Saniteten i staden ökade, och först efter det sjönk dödsfallen.

Fredrik Charpentier Ljungqvist har skrivit boken Corona – ett historiskt perspektiv på vår tids pandemi. Foto: Pekka Pääkkö

I hörnet av Kolerakyrkogården, som ligger vid Gullmarsplan, finns ett 80-tal gravstenar. De sista begravdes här 1901. Foto: Sacharias Källdén

Spanska sjukan

Få influensasjukdomar har tagit så många liv som Spanska sjukan. Den spreds efter första världskriget, och skördade fler liv än själva kriget. 1918 kom den till Stockholm.

– Den tog folk på sängen, och vi var dåligt förberedda. Framförallt unga och friska drabbades. Varför vet man inte riktigt, men den slog mot immunförsvaret, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Då, likt idag, rådde delade meningar om hur pandemin skulle bemötas. Myndigheter anklagades från ett håll för att ha en "nihilistisk attityd", medan andra förordade lindrigare åtgärder för att undvika "influensapanik", med tillägget att biograferna borde öppnas upp igen.

Sjukdomen ebbar sedan ut 1920, efter att flockimmunitet uppnåtts.

Asiaten

Efter spanska sjukan följde på 1900-talet två influensapandemier – asiaten och Hongkonginfluensan. 1956 upptäcks den förstnämnda i Kina. Året efter nådde den Sverige, där den efter en första, lindrigare smittvåg på våren återkom på hösten i full styrka.

Skolor stängdes. Turtätheten i kollektivtrafiken drogs ner, besöksförbud infördes på sjukhusen. Stadsläkaren i Stockholm vädjade till allmänheten att ha förståelse för den svåra situation läkarna hade hamnat i.

Hongkonginfluensan

När Hongkonginfluensan i november 1968 nådde Sverige arbetades det redan frenetiskt med att få fram ett vaccin. Redan i februari 1969 fanns ett, men inte i tillräckliga mängder och smittspridningen var redan stor.

I media diskuterades för- och nackdelar med vaccinet, men när dammet hade lagt sig konstateras att den största samhälleliga konsekvensen av Hongkonginfluensan var att det var svårt nå Televerkets SOS-central.

– Aldrig tidigare har ett nytt vaccin stoppat en pågående pandemi. Ifall det eventuellt skulle hända med corona skulle det vara historiskt unikt, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist

Från 9 juli 1918 Foto: Dagens Nyheter

Så slog pandemierna

Att få fram exakta siffror på dödsfall är svårt, och omfattningen mäts olika beroende på sjukdom.

Pestepidemin 1710–1713: 22 000 av Stockholms 55 000 invånare dog.

Koleraepidemierna 1834 och 1853: 6000 av Stockholms cirka 93 000 invånare dog.

Spanska sjukan 1918–1920: 34 374 döda i Sverige, som då hade 5,8 miljoner invånare.

Asiaten 1957: runt 1 miljon smittade i Sverige, med dödlighet på ungefär 0,25 procent

Hongkong-influensan 1968–1970: 300 000 smittade i Sverige i början av 1969, med en dödlighet på cirka 0,1 procent.

Visa merVisa mindre