Länet

Platserna ekar tomma i Migrationsverkets väntrum. Det är en solig tisdagsmorgon och bara några dagar har gått sedan de nyaste kraven för anhörighetsinvandring trädde i kraft den första oktober.

På andra sidan byggnaden, i personalentrén, skruvar sig en spiraltrappa iklädd värdeorden mod, empati och tydlighet uppför åtta våningar.

Bakom skrivborden sitter jurister och beslutsfattare som varje dag ställs inför beslut som förändrar människors liv i grunden.

Ett arbete som ibland misstolkas, menar handläggaren Jesper.

– När folk får höra vad jag jobbar med så frågar de om jag sitter och säger nej med en stämpel.

Han kommer gående med en kaffe i ena handen och en dator i den andra. På hans hand glimmar fyra stora ringar och skvallrar om en av hans fritidssysslor – silversmide.

Kopplar bort på fritiden

– Det är bra att tänka på något annat när man kommer hem. Jag brukar försöka göra något kreativt som att måla tavlor eller smida, säger han.

Jesper har arbetat på myndigheten sedan flyktinghösten 2015 efter att ha blivit klar med sin kandidat i samhällsvetenskap. I dag jobbar han som handläggare inom anhöriginvandring.

Handläggaren Jesper började som sommarjobbare och administratör.

Handläggaren Jesper började som sommarjobbare och administratör.

Angie Gray

För att klara av jobbet krävs distans, menar han.

– Det är ett stort ansvar. Mycket av vårt jobb går ut på att göra bedömningar av människors relationer. Man får höra om många olika livsöden som såklart påverkar en, man är ju inte en robot. Men det får i sin tur inte påverka besluten.

Tog emot flyktingar hösten 2015

Besluten fattas inte alltid av en enskild handläggare. Där kommer beslutsfattaren in och hjälper handläggaren att navigera i ärendet, agerar som bollplank och tar det slutgiltiga beslutet.

Kollegan Lisa, som egentligen heter något annat, är en av dessa. Hon började på myndigheten under samma period, hösten 2015. Då tog hon emot nyanlända på asylansökningen i Solna.

– Jag var nyexaminerad rättsvetare och klev rakt in i det. Det kunde vara väldigt tungt rent psykiskt att höra om folks livsöden och konflikter, säger hon och tittar bort.

Lagstiftningen kommer från politiker som vi gemensamt röstat fram.

När asylansökningarna minskade ställde hennes enhet om till anhöriginvandring, där hon nu jobbar som beslutsfattare. Att lära sig navigera sina personliga känslor kring ärenden har tagit tid.

– Man kan känna på ett sätt innerst inne, men man måste agera utifrån lagen. Om jag låter mina egna åsikter och värderingar återspeglas i mitt arbete blir det inte samma prövning för alla.

Lisa och Jesper började båda jobba under det intensiva flyktingåret 2015.

Lisa och Jesper började båda jobba under det intensiva flyktingåret 2015.

Angie Gray

Hårdare krav

Mycket har hänt sedan Lisa och Jesper började på myndigheten. Ännu är det för tidigt att säga hur de senaste kraven kommer se ut i praktiken.

Att anpassa sig är en del av arbetet, menar de.

– Vår verksamhet styrs av vad som händer i världen och politiska förändringar, man måste kunna vara flexibel och förhålla sig till det. Annars är det kanske inte rätt arbetsplats för en, säger Lisa.

Efter de uppmärksammade tonårsutvisningarna har Migrationsverket blivit en symbol för ett allt hårdare Sverige.

Efter de uppmärksammade tonårsutvisningarna har Migrationsverket blivit en symbol för ett allt hårdare Sverige.

Angie Gray

Vad önskar ni att folk förstod bättre om ert arbete?

– Rubriker brukar inte alltid ta hänsyn till omständigheterna som ligger bakom ett beslut. Ibland missar man att alla beslut som vi fattar bygger på lagstiftningen och den lagstiftningen kommer från politiker som vi gemensamt har röstat fram. Man kanske snarare ska ifrågasätta det, säger Jesper.

Tidslinje: så har kraven skärpts

Tillfälliga lagen (2016–2021): Tidsbegränsade uppehållstillstånd ersatte permanent uppehållstillstånd som huvudregel. Skärpta krav för anhöriginvandring och försörjning.

Nya Utlänningslagen (2021): Gjorde tidsbegränsade uppehållstillstånd till permanent norm.

Höjt försörjningskrav för arbetskraft (2023): Lönekravet för arbetstillstånd höjdes från 13 000 kr/månad till 80 % av den svenska medianlönen.

Skärpt medborgarskapslagstiftning (2024 & 2026): Höjd åldersgräns, förlängd hemvisttid från fem till åtta år, skärpt vandelsprövning samt nya språk- och försörjningskrav.

Nya regler för anhöriginvandring & unga vuxna (oktober 2026): Höjda krav på anknytningspersoner och höjt belopp för försörjningskravet. Samtidigt ges unga vuxna utökad möjlighet att stanna med föräldrar samt en tillfällig möjlighet att söka annat tillstånd utan att lämna Sverige.

Källor: Migrationsverket, Svensk Författningssamling, Regeringskansliet, Justitiedepartementet & Asylrättscentrum. Sammanfattat med Google Gemini.