Vid den här tiden i fjol dök begreppet ”tjejnyår” upp. I bloggar, sociala medier och nyhetsmedier sades tjejnyåret infalla i korsningen augusti/september. Precis som med det traditionella nyåret ses tjejnyåret som en startpunkt för förnyelse och målsättning.

Men frågan är om det inte rört på sig i folklagren redan innan månadsskiftet.

Och även bland män.

Calle Segerström, 34, bor till vardags i Solna, men sedan pappaledigheten drog i gång för ett och ett halvt år sedan har han funnit sig själv spendera mycket av sin vakna tid hos sin mamma i Mörby. Så även denna soliga vardagsförmiddag i slutet på augusti.

Calle Segerström, 34, ska ägna mer tid frun, något som han inte riktigt haft så mycket tid med som han önskat sedan de blev föräldrar.

Calle Segerström, 34, ska ägna mer tid frun, något som han inte riktigt haft så mycket tid med som han önskat sedan de blev föräldrar.

Albin Tingstedt

– Sedan man blev förälder så har man slutat tänka på sig själv och mer på barn. Det är en stor omställning och man får en helt annan prioritetsordning i vardagen och inte så mycket tid till frun. Så det skulle nog vara höstens mål, mer tid åt varandra, säger han.

Och makarna Segerström är inga prokrastinerare. Redan i helgen var de på en konsert på Zinken som de spontanbokade. Deras barn fick kvalitetstid med morfar.

Naturligt efter semestern

Sedan flera år tillbaka har svenska universitet forskat på nyårslöften.

– ”Lilla nyår” har jag inte hört om. Men utan att ha siffror på det skulle jag säga att många sätter mål i samband med semestern. Semestern ger tid för reflektion. Möjligtvis kommer också målen då i högre grad ur en inre motivation än ur en tradition­ som vid nyår, säger Per Carlbring som är professor i klinisk psykologi på Stockholms universitet.

När det gäller mål om beteendeförändringar­ behöver den som misslyckas inte känna sig ensam. Hack i kurvan är vanligt.

Per Carlbring, Professor, Leg psykolog, Leg psykoterapeut, Specialist i klinisk psykologi

Per Carlbring, Professor, Leg psykolog, Leg psykoterapeut, Specialist i klinisk psykologi

Anna-Karin Landin

– Det bästa är att tänka på bakslag som en naturlig del av förändringen. Det viktiga är att du är på rätt väg, säger Per Carlbring.

I genomsnitt tar det 66 dagar­ för en person att få in en ny vana.

– Men det är en stor spridning på mellan 18 och 254 dagar. Därefter planar uppförsbacken ut och det blir mer av en vana.

Inga trender satta

Gym och träning i all ära, men den som är ute efter snabbt och synlig förnyelse skulle nog söka sig till en frisörsalong i första hand. Så salongerna torde ha fullt upp en period som denna?

– Folk klipper sig alltid på hösten. Antingen inför skolstart eller jobb. Man har gått på landet i fem veckor och när man går tillbaka vill man inte se ut som att man har gått på landet i fem veckor, säger frisören Stina Viksten som arbetar i Mörby.

Albin Tingstedt

Varken hon eller kollegan Nellie Mann upplever att höstens hårtrender har börjat sätta sig än. Men förra året stora trend var "teddyblond", alltså en blond ton med mörkare inslag. Och det viktigaste är att det ser naturligt ut.

– Det ska nästan se ut som att solen och sommaren har färgat håret åt dig, men egentligen är det vi som har stått här i tre–fyra timmar med olika tekniker för att få till den här färgen, säger Stina Viksten.