I en villa i i östra Vallabrink möts vi av en liten ateljé som får dela plats med vardagsrum och en nyfiken katt.
– Min familj får tåla mycket, jag sprider ut mig överallt i huset under vissa perioder, säger Linnea Eklöf.
Hon älskar att ta tillvara på det som annars hade kastats. Bland loppisar runt om i Sverige hittar hon porslin som hon skapar spektakulära konstverk av.
– Det började med att jag hittade porslin under husgrunden på vårt sommarhus och jag ville göra något med det för att bevara det. Då gjorde jag en spegelram, efter det började jag skapa lamporna.
Och de har tagit henne hela vägen in på Liljevalchs Vårsalong två gånger, och i år vann hon även priset för årets nykomling på Stockholms konstsalong.
– Lampor är kul för det är något alla kan uppskatta och använda hemma. Vissa tycker nog de är häftiga medan andra tycker de är anskrämliga, säger hon.
Viktigt med återbruk
Det är ett tufft jobb att få alstren klara. Först ska allt porslin brytas till mindre bitar, sedan ska de slipas med diamantklinga så att kanterna inte är vassa och till sist monteras på lampfoten.
Hon tar fram en trasa och putsar bort all överblivet kakelmassa som fastnat på porslinet, en syssla hon kan göra i flera dagar. Hyllan ovanför arbetsbänken är full med porslinsfigurer– favoriten är spargrisarna.
– Jag lägger väldigt mycket jobb på att samla in allt material. Vissa föremål tycker jag är så unika så jag kan inte ha sönder dem, säger hon och håller upp en vacker kattfigur som fått plats i en hylla i hemmet.
– Jag kan verkligen njuta av de små detaljerna, säger hon.
Kreativiteten har hon burit med sig sedan barnsben och i tidig ålder började hon dreja hemma i barndomshemmet, inte långt från där hon bor idag.
– Min morfar var kreativ och kom in på Konstfack men hade då inte råd att gå. Kanske det är där det började, säger hon.
T‰bybon LinnÈa Eklˆf skapar lampor av Âterbrukat porslin.
Stefan Källstigen
Allt porslin hon köper är återbrukat och för henne är det viktigt att de fina figurerna får leva vidare.
– Saker folk inte längre vill köpa ger jag nytt liv. Även om jag gör sönder porslin så ser jag på det som ett sätt att återbruka det. Snart kan man inte längre hitta de här figurerna eftersom ingen köper nya, säger hon.
Nostalgi i föremålen
Hon minns en person som hittade en kopp föreställande ett ansikte, i en av hennes lampor.
– Hon mindes att hennes farmor hade haft en likadan. Andra minns svenskt gammalt porslin, som den här.
Hon pekar på en skärva Mon amie från Rörstrand.
– Det blir nostalgi och många blir glada när de ser dem, säger hon.
Fler kan handla återbrukat under lågkonjunktur
Kommer svensken att laga och återbruka mer i takt med att priserna stiger och en lågkonjunktur kan vara på ingång? Enligt forskaren kan det finnas tendenser till vi lagar mer och handlar second hand när ekonomin är sämre.
Varför vi svenskar handlar mer nytt än återbrukar är en svår fråga. Nu är julen nära och enligt HUI:s prognos väntas vi julhandla för drygt 91 miljarder kronor i december. Detta motsvarar cirka 18 800 kronor per hushåll.
Samtidigt lägger vi svenskar mindre pengar på att reparera idag. Under finanskrisen 2008 lade varje svensk 37 kronor per år på att laga och reparera, 2018 hade den siffran minskat till 27 kronor enligt siffror från SCB som Handelshögskolan vid Göteborgs universitet sammanställt när det gäller hemelektronik och datorer, möbler, skor, hushållsapparater.
Kan den trenden nu vända?
Enligt John Magnus Roos, konsumtionsforskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och lektor i socialpsykologi vid Högskolan i Skövde kan fler komma att köpa återbrukade varor och reparationer till större utsträckning i och med förmodad lågkonjunktur.
– Ja, ekonomisk anledning är historiskt och globalt en anledning till återbruk och lagning, även om denna anledning inte har varit det primära motivet till second handköp i Sverige under 2000-talet, säger han.
Det primära för inköpen har varit att hitta något unikt och annorlunda som inte är massproducerat, menar han.
Varför vi svenskar inte lagar våra saker i större utsträckning har enligt honom inget enkelt svar. Men det kan delvis handla om att vi haft god köpkraft.
– Utbud relaterat till lagning är begränsat jämfört med många andra europeiska länder. Detta är relaterat såväl till vanor som till lagar och regler. Det måste vara enkelt att laga. Vi har en slit- och slängmentalitet i Sverige.
Enligt honom måste det dels bli lättare att laga saker för att fler ska lägga pengar på att återbruka och laga.
– Det är för kostsamt att laga i Sverige idag. Sen skulle nog fler handla mer hållbart och laga om det förknippades med något hippt och coolt. Som att man tar en latte med sojamjölk medan man väntar på att jeansen lagas, och att det är något man vill skylta med– men den kulturen har vi inte riktigt, säger han.
Det är för kostsamt att laga i Sverige idag.
Julhandeln 2021:
Det har gått flera decennier sedan den breda allmänheten gick in i juletider med sämre ekonomiska förutsättningar än föregående år.
HUI:s prognos är att decemberförsäljningen växer med 2 procent och att dagligvaruhandeln står för hela tillväxten.
Givet att årets prognos slår in och att julhandeln växer med 2 procent landar årets decemberhandel på drygt 91 miljarder kronor. Detta motsvarar cirka 18 800 kronor per hushåll.
Leksakshandeln förväntas växa och gå en bra decemberförsäljning till mötes när konsumenterna inte kompromissar med barnens julklappar.
Fakta: Svensk handels rapport från 2021