Varför vi svenskar handlar mer nytt än återbrukar är en svår fråga. Nu är julen nära och enligt HUI:s prognos väntas vi julhandla för drygt 91 miljarder kronor i december. Detta motsvarar cirka 18 800 kronor per hushåll.
Samtidigt lägger vi svenskar mindre pengar på att reparera idag. Under finanskrisen 2008 lade varje svensk 37 kronor per år på att laga och reparera, 2018 hade den siffran minskat till 27 kronor enligt siffror från SCB som Handelshögskolan vid Göteborgs universitet sammanställt när det gäller hemelektronik och datorer, möbler, skor, hushållsapparater.
Kan den trenden nu vända?
Enligt John Magnus Roos, konsumtionsforskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och lektor i socialpsykologi vid Högskolan i Skövde kan fler komma att köpa återbrukade varor och reparationer till större utsträckning i och med förmodad lågkonjunktur.
– Ja, ekonomisk anledning är historiskt och globalt en anledning till återbruk och lagning, även om denna anledning inte har varit det primära motivet till second handköp i Sverige under 2000-talet, säger han.
Det primära för inköpen har varit att hitta något unikt och annorlunda som inte är massproducerat, menar han.
Varför vi svenskar inte lagar våra saker i större utsträckning har enligt honom inget enkelt svar. Men det kan delvis handla om att vi haft god köpkraft.
– Utbud relaterat till lagning är begränsat jämfört med många andra europeiska länder. Detta är relaterat såväl till vanor som till lagar och regler. Det måste vara enkelt att laga. Vi har en slit- och slängmentalitet i Sverige.
Enligt honom måste det dels bli lättare att laga saker för att fler ska lägga pengar på att återbruka och laga.
– Det är för kostsamt att laga i Sverige idag. Sen skulle nog fler handla mer hållbart och laga om det förknippades med något hippt och coolt. Som att man tar en latte med sojamjölk medan man väntar på att jeansen lagas, och att det är något man vill skylta med– men den kulturen har vi inte riktigt, säger han.