Kungsholmen

I urbana miljöer finns enorma möjligheter med stor tillgång till arbete, vård, utbildning och kultur. Men hjärnforskaren Isabelle Sjövall berättar att hjärnforskningen är väldigt tydlig med att människan inte är skapt för den här typen av miljöer.

– Vi är gjorda för ett lugnare liv i naturen på savannen. Det är inte konstigt att vi blir stressade av de här miljöerna och framför allt inte av en konstant exponering för dem.

Fridhemsplan är en intensiv kollektivtrafiknod med buller och trafik, men lite grönska.

– Samtidigt är det en plats med stor potential.

Isabelle Sjövall är hjärnforskare på RISE som kartlägger hur miljön vid Fridhemsplan stressar oss.

Jenny Hammar

Bakom den nya forskningsstudien, som SR var först att berätta om, står statliga forskningsinstitutet RISE. Studien involverar också fastighetsägare vid Fridhemsplan, University College London, Boverket och Stockholms stad.

Här på Fridhemsplan ska teamet intervjua människor om hur de upplever miljön för att se vad som stressar dem och vad som lugnar.

Tagit fem år

Eftersom det är rätt svårt att bära runt på en magnet-röntgenmaskin vid Västermalmsgallerian kommer forskarteamet också simulera miljöer i ett labb på University College London för att se hur hjärnan påverkas av olika inslag och intryck.

– Det har tagit fem år att ta fram de här nya metoderna i våra labb och Fridhemsplan är en av de första kontexterna vi testar det här på, säger Isabelle Sjövall.

Fridhemsplan har länge varit ett intensivt område – så här såg det ut 1964.

Håkan Johnson. Stadsmuseet i Stockholm

De nya metoderna identifierar exakt vilka faktorer och inslag i stadsmiljön som driver stress och vad som ger ett lugn och harmoni. Det innebär att man för första gången kan mäta kvaliteten på byggda miljöer.

– Med hjälp av design, arkitektur och infrastruktur kan man sedan bygga in det som hjälper människor att komma ner i varv för att få en bättre balans och helhet.

Fler träd och buskar kan hjälpa

Allt för många intryck kan bli mycket för hjärnan att hålla reda på och kronisk stress kan leda till sämre hälsa.

Skulle kunna bygga in grön infrastruktur.

Det riktigt farliga med stress är om gaspedalen ligger i för länge och hjärnan aldrig får chans till återhämtning, berättar Isabelle Sjövall. Då vill man bygga in någon form av motgift mot stress i stadsmiljön.

– Det starkaste vi ser i forskningen är kopplingen till naturen, så man skulle kunna bygga in grön infrastruktur till exempel.

Några gröna träd syns förvisso där nere vid bron, men grönska är nog inte det första man tänker på när det gäller Fridhemsplan.

Olle Anrell

Men det kan också handla om att få bättre möjlighet till det sociala livet genom att bygga mer för ett gatuliv.

– Det skulle också kunna vara en positiv del att få in och det tror jag skulle skapa en stor effekt, säger Isabelle Sjövall.