I Bergholmsbacken mellan Bagarmossen och Skarpnäck tänker Stockholms stad låta bygga 700 bostäder inklusive äldreboende, skola och förskolor. Detaljplanen som klubbades i december 2022 överklagades dock av ett femtiotal personer och en fastighetsägare. Kritiken gäller flera aspekter av planerna. En tyngdpunkt finns i hur bygget riskerar att påverka miljön och djur i området.

Huvudstråket genom området som planeras ska heta Bergholmsstråket. Flera av kritikerna Mitt i talat med berättar att de bara är emot den bebyggelse som exploaterar orörd naturmark.

Huvudstråket genom området som planeras ska heta Bergholmsstråket. Flera av kritikerna Mitt i talat med berättar att de bara är emot den bebyggelse som exploaterar orörd naturmark.

White arkitekter

I delar av planområdet finns Bagarmossenskogen som klassas som ett ekologiskt särskilt betydelsefullt område (ESBO). Skogen fungerar också som spridningskorridor för växt- och djurliv mellan Nackareservatet och Skogskyrkogården. I området har det bland annat registrerats olika arter av fladdermöss, vilka alla är fridlysta och fåglar, de flesta vanliga, men också skyddsvärda arter.

En grupp kritiker hävdar att staden mörkat inventeringar av fladdermöss och fåglar för mark- och miljödomstolen. Inventeringarna var klara 1 november när staden fortfarande skulle yttra sig till Mark- och miljödomstolen om Bergholmsbacken, men inventeringen lämnades inte in.

– Det här ser illa ut för Stockholms stad, säger Skarpnäcksbon Antonie Grahamsdaughter som är djupt engagerad i ärendet.

Antoine Grahamsdaughter i Bagarmossenskogen för att registrera ljud av fladdermöss. Ljuden analyseras i ett särskilt dataprogram.

Antoine Grahamsdaughter i Bagarmossenskogen för att registrera ljud av fladdermöss. Ljuden analyseras i ett särskilt dataprogram.

Privat

Håller inte med

Staden håller inte med. Huruvida staden anser att inventeringarna kunde ha varit nyttiga som underlag för domstolen får Mitt i inget rakt svar på, trots att frågan upprepas. Staden svarar dock via mejl att inventeringen av fladdermöss och fåglar inte rör detaljplanen, utan är gjorda med tanke på byggvägen under själva byggprocessen. Vidare att domstolens uppgift är att bedöma om underlaget för detaljplanen varit tillräckligt.

"Domstolen vänder sig till oss kring vilka frågor de vill ha svar på eller förtydliganden kring – och vi skickar in svar på detta. Så ser processen alltid ut", skriver Anna Wallström, enhetschef för planfrågor.

Mindre del av skogen

När mark- och miljödomstolen i slutet av november gav sin dom fick planen grönt ljus. Domstolen pekade bland annat på att mindre delar av skogen kommer att tas i anspråk. Domstolen bedömde att planprocessen skett korrekt och anser att de utredningar om naturen som gjorts varit tillräckliga. De pekar på att utredningarna varit av svensk standard och att detaljplanen inte bedömts påverka varken den lokala miljön eller spridningskorridoren på något betydande negativt sätt. Någon fördjupad miljöbedömning behövs därför inte, menade man.

En stenkorss planeras på grusplanen i Bergholmsbacken. Om den ska tillåtas och vilka regler som ska gälla för den är dock inte en del av själva detaljplanen utan hör till beslut inom genomförandeprocessen.

En stenkorss planeras på grusplanen i Bergholmsbacken. Om den ska tillåtas och vilka regler som ska gälla för den är dock inte en del av själva detaljplanen utan hör till beslut inom genomförandeprocessen.

Anders Björklund

Men flera fel och brister finns, menar en grupp Bagarmossenbor som överklagat till mark- och mijööverdomstolen. De anser bland annat att det möjliga behovet av en fördjupad miljöbedömning inte blivit belyst och bedömt utifrån de tolv kriterier som finns i en författningsordning från 1998. Enligt Naturvårdsverkets vägledning kan till exempel en fördjupad miljöbedömning behövas om en aktuell detaljplan tillsammans med andra detaljplaner kan antas ge betydande miljöpåverkan.

– Det som skett nu är emot både miljöbalken och artskyddsförordningen, hävdar Antonie Grahamsdaughter.