Det närmar sig lunch och dags att ta in stona. Utrustade med varsin grimma och grimskaft kliver Amanda, Freja, Ida och Julia in i hagen, som just nu mest består av gegga och is.

– Är alla redo? Då öppnar jag, säger stallchefen Ida Apelgren, och släpper ut hela gänget som går fint på led hela vägen in i stallet.

De fyra tjejerna går sista året på Mälardalens ridgymnasium i Gustavsberg.

Redo för lunch. Eleven Ida Wildemo väntar med Doris vid grinden.

Pekka Pääkkö

Värmdö är en av sex kommuner i länet som har ett ridgymnasium. Där står hästkunskap och ridning på schemat flera dagar i veckan, varvat med alla de andra skolämnena som krävs för att få en godkänd examen.

– Här får jag kombinera min största hobby, hästar, med skoluppgifter. Det passar mig jättebra. Jag tyckte att skolan var lite jobbig när jag gick på högstadiet. Här går det bättre, när vi har så många praktiska moment, säger eleven Ida Wildemo, medan hon sätter fast hästen Doris i en av ryktspiltorna. 

Funnits på Värmdö i nio år

Skolan hyr in sig på Gustavsbergs ridanläggning sedan 2015 och söktrycket ökar varje år, berättar rektorn Mia Pettersson. De kan ta in runt 60 elever, så de har plats för fler, tillägger hon.

– Vår styrka är att vi är en liten skola, det blir familjärt, och att vi varvar praktik med teori. Det kan göra det lättare med skolsituationen för många elever. 

Rektor Mia Pettersson.

Pekka Pääkkö

På Mälardalens ridgymnasium har eleverna två dagar i veckan som är mer praktiska och tre dagar med mer teori. Alla ämneslärare finns på skolan, anställda av ridgymnasiet. 

Det är lätt att tro att man måste vara hästkunnig för att kunna söka till skolan, men det stämmer inte alls.

– De flesta som söker hit har någon form av hästvana, men man måste inte ha det. Eleverna får lära sig allt de behöver här. Det räcker att du tycker väldigt mycket om hästar, säger Mia.

Undervisningen anpassas efter elevernas olika nivåer, tillägger hon.

– Vi har haft klasskompisar med nästan ingen hästvana från början, men man lär sig under tiden och vi hjälper varandra mycket också inom gruppen och har bra lärare som stöttar, säger eleven Freja Eriksson.

Eleven Freja Eriksson tar in  Zoie från hagen.

Pekka Pääkkö

Hästarna går i hagen på förmiddagarna och rids på eftermiddagarna. Eleverna rider en till två gånger i veckan.

– Hästarna är våra kollegor och det är svårt att hitta bra hästar som passar en sådan här verksamhet. De ska vara snälla att hantera och allround, det vill säga kunna både hoppning och dressyr, säger Ida Apelgren. 

Pratar och hjälps åt

Men det är inte bara en massa kul ridning på schemat, allt kringjobb ingår också, som att mocka rent boxarna, putsa sadel och träns, sopa stallgången och allt annat.

– Det är bara kul, det blir en gemenskap medan vi håller på. Man pratar och hjälps åt, och får vara med hästarna samtidigt, säger Freja.

Vill man jobba med hästar i framtiden är ridgymnasiet en bra grund, enligt Mia Pettersson, men det funkar också fint att göra något helt annat eftersom man får högskolebehörighet.

Eleven Ida Wildemo pysslar om skolhästen Doris, här med sällskap av stallchefen Ida Apelgren, t v.

Pekka Pääkkö

Varför hästar?

– Jag vet inte, det är som att fråga varför någon älskar fotboll. För mig har stallet alltid varit en frizon där man släpper allt som varit jobbigt på dagen. Jag blir lugn och glad av att vara med hästarna, säger Ida Wildemo. 

Doris och hästkompisen Chilli får gå in i sina boxar för att äta lunchhöet. Då passar eleverna också på att ta en paus och äta. För sedan väntar ridning, i cirka en timme. På schemat idag: Markarbete och sits- och balansträning.