Lidingö

Susanne är en av många som har familj begravd på kyrkogården. 2015 gick hennes då åttaåriga dotter bort, än idag har hon svårt att besöka graven.

– Jag tycker att det är skitjobbigt att komma hit.

Som förälder är det en stor tröst, sen kom kyrkan plötsligt och plockade bort allt.

Plockas bort och slängs

Men för några år sedan tog sorgebearbetningen en ny vändning för henne och familjen. Då införde Lidingö församling och kyrkogårdsutskottet nya regler. Under sommarsäsongen får gravarna inte utsmyckas med några personliga föremål. Allt från graverade stenar, figurer och handskrivna lappar plockas bort.

– Det var min dotter som först såg det här i något anslag och fick panik och gick hit och samlade ihop saker från sin döda systers grav. Det är så fruktansvärt att hon behövde göra det, säger Susanne Örtegren.

Susanne Örtegren är inte ensam om att ifrågasätta regeln, varje vår väcks stora reaktioner på sociala medier.

Mikael Andersson

Vid graven hade Susannes familj och vänner placeratoch glaskulor som dottern tyckte om, idag finns inget kvar.

– Jag tyckte det var så fint att flera av hennes kompisar hade kommit hit och lagt saker. Som förälder är det en stor tröst, sen kom kyrkan plötsligt och plockade bort allt.

"Noll empati"

När regeln infördes 2023 väckte det stora reaktioner, men nu, tre år senare, har inget förändrats. Fortfarande ligger backar med de insamlade föremålen utspridda på kyrkogården.

– Nu skäms man i stället för att gå hit, det har känts som att man skräpar ner, berättar Susanne.

Reglerna går att läsa på anslagstavlor och församlingens hemsida, men hinner anhöriga inte hämta sina prydnader i tid skickas det till återvinning.

Mikael Andersson

Risk för personalen

Kyrkogårdsförvaltningens förklaring är att dekorationerna innebär en risk för personal bland annat vid gräsklippning då föremålen enligt dem kan gå sönder och skada medarbetare.

– De har noll empati. Det känns som ett fysiskt övergrepp, säger Susanne.

– Det måste ju finnas något de kan göra, ta på sig handskar eller visir. Det är lite som att säga att man inte kan duka med kniv och gaffel för att man kan råka skära sig när man dukar av.

Hoppas på förändring

Susanne känner sig hjälplös på grund av kyrkogårdens regler och hoppas på en förändring.

– Jag vill att det ska vara som förut.

– Det är inte som att jag kan gräva upp henne och flytta henne till en annan kyrkogård.

Över hela kyrkogården står svarta backar fulla med insamlade föremål uppställda, många med små personliga meddelanden.

Mikael Andersson

"Legitimt uttryck för sorg"

Eva Silvén är etnolog och har forskat mycket i ämnet. Hon berättar hur personliga minnessaker blivit allt vanligare på både enskilda gravar och platser för olyckor och brott ute i samhället.

“Att på det här sättet uttrycka sin sorg och sin medkänsla betraktas numera vanligen som legitimt. Kanske ställer det till med lite besvär för gatukontoren och kyrkogårdsförvaltningarna, men det är en rörelse i tiden som vi nog ska uppskatta – att gemensamt uttrycka och dela våra sorger och förluster”, skriver hon till Mitt i.

Skaderisk

Ulf Ek är kyrkogårds- och fastighetschef, han berätter att reglerna introducerades i samband med ett förändrat beteende från besökare, som börjat lämna allt fler föremål av sämre kvalitet.

– Under vintern kan saker spricka och hamna i jorden, då blir det en skaderisk för personalen.

Ulf Ek är Kyrkogårds- och fastighetschef för Lidingö församling, han menar att små föremål exempelvis kan plockas upp av fåglar och tappas i gräset, vilket blir en fara för personal.

Privat

I Arbetsmiljöverkets diarium finns under de senaste åren inga handlingar som tyder på att personal skurit sig. Trots detta menar Ulf Ek att personalen ett par gånger om året skurit sig på bland annat glas från lyktor.

– Jag måste ta hänsyn till min personal enligt arbetsmiljölagen.

En anhörig jag pratat med tycker att det känns som att gravarna skändas, hur ser du på det?

– Den åsikten stöter vi på ofta, vi förstår verkligen att det är en känslig fråga, vi försöker göra så gott vi kan för att få bra ordning.

Finns det ingen risk att gravarna blir opersonliga?

– Nej, det tycker jag inte. Vi ser till säkerheten. Om du sätter fast föremålen i marken får de var kvar, säger Ulf Ek.