Häringe

På botten av Landfjärden, strax utanför Häringe slott, ligger det 35-meter långa Häringevraket.

Det bubblar på vattenytan när dykare utforskar skeppets kabyss.

– Ta vad du vill, säger forskningssamordnare Patrik Höglund skämtsamt till dykaren under ytan genom ett headset.

Bakom utgrävningen står museet Vrak och Södertörns högskola, för att hitta och utforska skeppets kök och lära mer om livet ombord.

"Det finns massor med roliga saker i det här området och flera olika vrak", berättar Håkan Altrock om de 3 år de spenderat på att undersöka här.

Angie Gray

Nedanför ligger skeppet som kan vara det äldsta svensk- eller danskbyggda örlogsfartyget som hittats. Det är daterat till 1480-talet och är ovanligt välbevarat.

Skeppets byggdes i så kallad kravellteknik, som var en ny skeppsbyggnadsteknik vid Östersjön då.

– Det är när det blir slät bordläggning i stället för som tidigare på vikingaskeppen som byggs omlott. Den nya tekniken innebar att man kan bygga större och kraftigare fartyg. Det här är det första fyndet vi vet som har byggts i Sverige eller Danmark, säger Håkan Altrock, marinarkeolog och projektledare.

En specialpump används för att suga upp sediment och frilägga vraket. En ruta som är 2 gånger 1 meter stor har grävts ner i kabyssen.

På en bänk på Vraks båt ligger flera fynd, bland annat tegel från kabyssen och en talja som Håkan Altrock visar upp.

– Den har legat långt ned under gyttjan så det är väldigt välbevarat. Det är fantastiskt, säger han.

Vad hoppas ni utgrävningen ska visa?

– Vi har så få sådana här skepp som är den här länken mellan vikingatidens fartyg och den nya tidens fartyg, som Vasaskeppet. Att kunna se hur det är konstruerat och vad det gör här. Det var få som kunde äga sådana här skepp, säger han.

Johan Rönnby, professor i marinarkeologi på Södertörns högskola och William Öhrlund, masterstudent på Stockholms universitet. "Forskningsprojektet handlar om livet ombord och kabysser över en längre period", berättar William Öhrlund.

Angie Gray

Hans eller Stures?

En teori är att skeppet kan ha sänkts när unionskungen Hans anföll och brände Häringe år 1501 under Sten Sture den äldres tid här. De hade både kravellskepp – men vems det är vet man inte helt säkert.

På Häringe slotts bastubrygga berättar Johan Rönnby, professor i marinarkeologi på Södertörn högskola, vad han tror.

– Timret verkar komma från Blekinge, det gör det troligt att det är ett dansk skepp. Så frågan är hur Sture kom över det. De var förfärliga maktmänniskor, men ibland blev de kompisar och gav bort saker till varandra så det är inte helt otroligt att Hans gav det till Sture. Men det är min egna hypotes.

Dykande marinarkeolog Patrik Höglund har just kommit upp till ytan efter ett dyk på kabyssen.

Calle Käck, SMMTF.

Det finns totalt sju vrak här i fjärden, varav det ena ligger rakt under bryggan.

– Men Häringevraket är det mest unika, säger William Öhrlund, masterstudent på Stockholms universitet som gör sin praktik här.

Anledningen är att det är från senmedeltiden.

– När jag hörde talas om det första gången trodde jag inte riktigt på det. De är så sällsynta och finns egentligen inte här vid Östersjön vid den tiden. Men nu efter att ha dykt ett par dagar kan jag bekräfta att det är på riktigt, säger Johan Rönnby.

William Öhrlund tycker det är viktigt att vraket undersöks för att det får människor att bättre förstå sin del i en längre tidslinje.

– Det jag har tyckt är intressant med det här är att vi i Sverige nu har en stor urbanisering där människor flyttar in till städerna. Fokus historiskt har varit på Stockholm och vad som hänt där. Men här ser vi att Häringe sedan vikingatiden varit en väldigt viktig plats, säger han.

– Det är lite som med konst och kultur – att veta sin historia gör livet lite roligare, säger Johan Rönnby.

Skeppet har en unik mast, som marinarkeologerna ser för första gången i verkligheten. "Det är inte en enda stock utan som tårtbitar – det är lite konstigt", säger Johan Rönnby. Håkan Altrock visar den speciella masten på en modell av skeppet.

Angie Gray